Publicerad 2 januari 2023

M79.1 Myalgi, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Utesluta andra somatiska och psykiska sjukdomar

Långvarig smärta kan vara symtom på annan underliggande fysisk sjukdom, till exempel artros eller benskörhet. Det kan också vara tecken på psykisk ohälsa. Samsjuklighet med andra fysiska och psykiska åkommor vid oklassificerad smärta bör därför uteslutas.

Källor: [1, 2, 3]

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärta och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.

I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Källor: [4]

Undvika passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar

Om deltidsarbete är möjligt är det ofta en fördel för patienten att, efter funktionsutredning och funktionshöjande åtgärder, deltidsjukskrivas med gradvis upptrappning till ordinarie tjänstgöringsgrad.

Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap.

En tydlig plan för återgång i arbete är viktigt. Ogenomtänkt plötsligt avbrytande av sjukskrivning och påtvingade arbetsuppgifter, som individen inte anser sig ha kapacitet att klara, kan medföra ökade symptom och funktionsnedsättningar och kan försvåra fortsatta åtgärder.

Källor: [5]

Uppmuntra till fysisk aktivitet trots initialt övergående smärtökning

Smärta med förändrat och hämmat rörelsemönster ökar risken för långvariga besvär. Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling, konditions- och styrketräning) kan initialt medföra övergående smärtökning men ska inte undvikas.

Källor: [6]

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

För att säkerställa en säkrare vård och jämställd behandling är det viktigt att ställa samma frågor till patienten oavsett kön. Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män.

Här finns en risk att missa mäns depressioner och en medikalisering hos kvinnor. Män rehabiliteras utifrån sitt arbete medan det finns en risk att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

Källor: [3]

Åtgärder

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [7, 8]

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [4]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR ger större stresstålighet, förbättrat stämningsläge och bättre sömn. Utöver det är träning i sig smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

Om patienten har problem med rörelserädsla och svårt att träna på egen hand kan det vara bra att initialt träffa en fysioterapeut.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare eller fysioterapeut.

Källor: [9, 10, 11]

Beteendemedicinsk behandling, via fysioterapeut

Beteendemedicinsk behandling innebär att beteendepåverkande strategier kombineras med fysisk aktivitet/ träning. Behandlingenleder till bättre aktivitetsförmåga än annan behandling som inte innehåller beteendepåverkande insatser.

Behandlingen bygger på att patientens tankar, beteenden och omgivning har betydelse för rehabiliteringen.

Terapeuten, vanligen fysioterapeut och patienten tar gemensamt ansvar för genomförandet.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut.

Källor: [2, 5]

Multimodal rehabilitering, via specialistmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Om patientens tillstånd ej har förbättrats av tidigare insatta åtgärder bör remiss för multimodal rehabilitering övervägas.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att team bestående av bland annat läkare, fysioterapeut och psykolog samarbetar med patienten och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Utförs med hjälp av: Specialistmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik.

Källor: [2]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetsmetodanpassning eller tillfällig omplacering.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [4]

Arbetsträning, via Försäkringskassan och arbetsgivare

Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete. Normalt pågår en arbetsträning i tre månader, och patienten förväntas efter detta kunna återgå i heltidsarbete.

Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Arbetsträning ska inte ersätta den tid det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Om du tror att arbetsträning kan hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan.

Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning tas en plan fram tillsammans med läkare, patienten och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Utförs med hjälp av: Försäkringskassan och arbetsgivare.

Källor: [12]

Källor

Statistik

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.