Publicerad 2 januari 2023

F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress, råd och åtgärder

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att detta är en övergripande diagnos och att det är viktigt att försöka komma fram till en mer detaljerad diagnos som akut stressreaktion, sorg/krisreaktion, posttraumatiskt stressyndrom eller utmattningssyndrom för att kunna rekommendera mer specifika åtgärder.

Tänk på att

Grundlig utredning av patientens hälsa är viktigt för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgrad och ge adekvat behandling

Det är viktigt att ställa frågor om vad patienten tror är orsak till besvären, hur sömnen fungerar, hur hemsituationen och arbetssituationen ser ut och hur länge patienten haft problem.

Genom att kartlägga detta noggrant säkerställs att patienten får en mer specifik diagnos och adekvata behandlingsinsatser.

Källor: [1]

Stötta patienten i att identifiera och använda egna hälsofrämjande åtgärder för att hantera stress

Det är viktigt att diskutera potentiella stressfaktorer och hur patienten själv kan hantera dessa genom egna åtgärder. Regelbundna rutiner avseende sömn, kost och fysisk aktivitet liksom tid för återhämtning, både på arbetet och privat är viktiga faktorer för att klara stressiga perioder.

Om man kan skaffa sig kontroll över det som stressar har man större möjlighet att påverka och förändra. Information om egenbehandling, till exempel mindfulness finns bland annat på 1177 Vårdguiden.

Källor: [2, 3, 4, 5, 6]

Heltidssjukskrivning ökar risken för långtidssjukskrivning

Försök att undvika sjukskrivning, välj om möjligt deltidssjukskrivning. Informera om att kortvarig stress är normalt, och att prognosen är god. Studier tyder på att bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater är gynnsamt och kan främja läkningen.

Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap, vilket underlättar vid återgång i arbetet. Om stressreaktionen utlösts av konflikter på arbetsplatsen bör konflikthantering initieras så snart som möjligt.

Källor: [7, 6, 8]

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Forskning visar att förebyggande insatser, såsom information, råd och stöd, kan förhindra ohälsa hos barn till sjuka föräldrar.

Det är därför viktigt att få kännedom om patientens familjesituation, för att kunna initiera insatserna så tidigt som möjligt.

Ett övergripande mål i Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är att barn och deras behov alltid ska uppmärksammas i de situationer där de riskerar att fara illa när vuxenvärlden sviktar av olika skäl.

Källor: [9]

Åtgärder

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Arbetsanpassningen bör ske i dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och kan till exempel vara att arbetsuppgifter omfördelas.

I de fall stressreaktionen utlösts av konflikter på arbetsplatsen bör konflikthantering initieras med hjälp av en utomstående part.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete, eller konflikthantering inte fungerat bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [11, 12, 13]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [14]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

Fysisk aktivitet har väldokumenterad effekt på psykiskt välbefinnande, bemästring (coping), minne, koncentration och stressfysiologiska system. Främst förordas konditionsträning med måttlig till hög intensitet, motsvarande en rask promenad 2–3 gånger per vecka. Utöver detta kan styrketräning, vara ett komplement.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [15, 16, 13]

Samtalsstöd, via primärvård eller företagshälsovård

Samtalsstöd kan för vissa patienter behövas för stöd i att normalisera livsföringen, alltifrån att komma tillbaka till regelbundna rutiner avseende sömn, kost och fysisk aktivitet, till att få bearbeta det som utlöst stressreaktionen.

Utförs med hjälp av: Kurator, psykolog eller psykoterapeut i primärvård eller företagshälsovård.

Källor: [7, 16, 6]

Stresshanteringskurs, via primärvård, företagshälsovård eller internet

Stresshantering är ett sätt att lära sig känna av och minska den stress man upplever. Det är viktigt att känna igen symptom och göra något åt dem. En stresshanteringskurs ger förutom denna kunskap också patienten verktyg att genomföra förändringar som krävs för ett bättre mående.

Utförs med hjälp av: Primärvård, företagshälsovård eller via internet.

Källor: [1, 7, 16, 6]

Kognitiv beteendeterapi, via primärvård, företagshälsovård alt. specialistmottagning

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig och effektiv behandling mot långvarig stress. Om patienten inte blir förbättrad av egenvård och /eller stresshanteringskurs kan individuell behandling behövas.

Utförs med hjälp av: Psykolog eller psykoterapeut i primärvård, företagshälsovård eller annan specialistmottagning.

Källor: [1, 7, 16, 6]

Multimodal rehabilitering, via Stressmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Vid långvarig stress och utmattningssyndrom där patientens tillstånd ej har förbättrats av tidigare insatta åtgärder bör remiss för multimodal rehabilitering övervägas.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Källor: [1, 7, 16, 13, 6]

Källor

Statistik

Kontakta oss

Kontaktformulär SKR








Verifiering * (obligatorisk)
Vi kontrollerar att du är en människa och inte en robot.