- Startsida
- Rätt sjukskrivning
- Råd och åtgärder
- Psykiska sjukdomar och syndrom
- F43.1 Posttraumatisk stressyndrom (PTSD)
F43.1 Posttraumatisk stressyndrom (PTSD), råd och åtgärder
Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.
Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.
Tänk på att
Grundlig utredning av patientens hälsa är viktigt för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgrad och ge adekvat behandling
Det är viktigt att ställa frågor om vad patienten tror är orsak till besvären (traumatisk händelse), även längre bakåt i tiden, hur sömnen fungerar, hur hemsituationen och arbetssituationen ser ut och hur länge patienten haft problem.
Genom att kartlägga detta noggrant säkerställs att patienten får adekvata behandlingsinsatser.
Källor: [1]
Symtomen uppstår ofta inom 6 månader efter en skrämmande händelse t ex. flykt, förlust av närstående, sexuella övergrepp eller våld
Oftast uppstår symtomen inom sex månader efter en skrämmande händelse, ibland längre tid, upp till årtionden efter traumat.
Det är därför viktigt att fråga vad patienten själv tror har utlöst besvären, även bakåt i tiden.
Källor: [2]
Samsjuklighet med andra psykiatriska sjukdomar samt somatiska symtom är vanligt
PTSD kännetecknas i hög grad av samsjuklighet med framförallt depression, olika ångestsyndrom, alkohol-och tablettberoende och inte sällan fysiska besvär såsom huvudvärk, kronisk smärta, magbesvär och hjärtklappning.
Källor: [2, 3, 4]
Överväga deltidssjukskrivning istället för heltidssjukskrivning
Vid lindrig eller inte fullt utvecklat PTSD kan det vara bra att undvika sjukskrivning helt, i alla fall om arbetet utgör ett socialt stöd.
Även vid svårare grad av PTSD bör partiell sjukskrivning övervägas. Dock är det viktigt att säkerställa att arbetsmiljön inte utlöser påminnelsestimuli som kan försämra tillståndet.
Källor: [2, 3, 5]
Grundlig information om tillståndet kan i sig vara ångestdämpande och underlätta behandling
För att säkerställa att patienten har uppfattat information om tillståndet bör alltid muntlig information kombineras med skriftlig information och hänvisning till relevanta webbplatser.1177.se
Källor: [5]
Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet
Forskning visar att förebyggande insatser, såsom information, råd och stöd, kan förhindra ohälsa hos barn till sjuka föräldrar.
Det är därför viktigt att få kännedom om patientens familjesituation, för att kunna initiera insatserna så tidigt som möjligt.
Ett övergripande mål i Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är att barn och deras behov alltid ska uppmärksammas i de situationer där de riskerar att fara illa när vuxenvärlden sviktar av olika skäl.
Källor: [6]
Åtgärder
Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare
Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.
Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.
Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.
Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.
Källor: [7]
Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård
Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.
Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.
Arbetsanpassningen bör ske i dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och kan till exempel vara att arbetsuppgifter tillfälligt omfördelas. Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.
Vid posttraumatiskt stressyndrom kan patienten ha koncentrationssvårigheter, nedsatt stresstolerans och inlärningssvårigheter.
Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.
Källor: [8, 9, 10]
Traumaterapi, via specialistpsykiatri eller primärvård
Det finns inget som hindrar att behandlingsförsök görs inom primärvården, om vårdpersonalen har tillräcklig kunskap om behandlingen.
Det finns ett antal olika metoder inom traumaterapi och psykologen / psykoterapeuten gör bedömning om vilken metod som passar i samråd med patienten.
Utförs med hjälp av: Psykolog eller psykoterapeut i specialistpsykiatrin eller primärvård.
Källor: [2, 3, 5]
Bedömning och behandling, via Specialistpsykiatri
Om behandling i primärvård inte ger önskad effekt eller vid svårare former (hög grad av samsjuklighet och låg funktionsnivå) av PTSD, bör patienten remitteras till specialistpsykiatrin.
Källor: [2, 3, 5]
Källor
1: Nationellt kliniskt kunskapsstöd: Psykisk ohälsa
2: Socialstyrelsen, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB): Posttraumatiskt stressyndrom
3: Internetmedicin: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)
4: 1177, vårdguiden: Posttraumatiskt stressyndrom
5: Region Stockholm: Psykiatristöd - PTSD
6: Myndigheten familjerätt och föräldraskapsstöd: barnkonventionen
7: Sveriges Kommuner och Regioner (SKR): Koordineringsinsatser försäkringsmedicin
8: Arbetsmiljöverket: Arbetsanpassning och rehabilitering
9: Arbetsmiljöverket: Organisatorisk och social arbetsmiljö
10: Stockholms läns landsting (SLL), Kunskapsstödet Viss: Stressrelaterad psykisk ohälsa