Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M79 Andra sjukdomstillstånd i mjukvävnader som ej klassificeras annorstädes

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Utesluta andra somatiska och psykiska åkommor

Långvarig smärta kan vara symtom på annan underliggande fysisk sjukdom, till exempel artros eller benskörhet. Det kan också vara tecken på psykisk ohälsa. Tänk därför på att utesluta samsjuklighet med andra fysiska och psykiska åkommor vid oklassificerad smärta. Observera att existentiell smärta ofta tolkas som somatisk hos män och som psykiatrisk hos kvinnor. Se även Genushanden.

Patienter ofta känner sig maktlösa pga. en osäkerhet kring diagnosen och en skepsis inom sjukvården vilket måste tas på allvar

Patienter som inte får en tydlig diagnos utvecklar ofta en skepsis gentemot sjukvården och ofta även en känsla av maktlöshet – detta måste tas på allvar. Att göra en smärtanalys och förklara smärtmekanismerna är en viktig del i professionell smärtrehabilitering eftersom patienter ofta efterfrågar en förklaring till sin värk – och eftersom oförklarad smärta kan ge katastroftänkande och göra så att patienten påverkas mindre av annan behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT). Bekräftelse och förståelse för smärtan liksom en förklaring kan bli en vändpunkt för patienten.

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar är skadliga

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar bör undvikas. Om deltidsarbete är möjligt är det ofta en fördel för patienten att, efter funktionsutredning och funktionshöjande åtgärder, deltidssjukskrivas med gradvis upptrappning. En bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater bör uppmuntras. Ogenomtänkt plötsligt avbrytande av sjukskrivning och påtvingade arbetsuppgifter, som individen inte anser sig ha kapacitet att klara, kan dock medföra ökade symptom och funktionsnedsättningar och kan försvåra fortsatta åtgärder.

Behandling som inkluderar viss specifik fysisk aktivitet ger 20–30 % bättre smärtlindrande effekt

Obehandlad långvarig smärta kan öka risken för fibromyalgi

Åtgärder

Rehabsamordning och plan för återgång i arbete, i samverkan med närstående, vårdgivare, arbetsgivare och Försäkringskassan

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning. Rehabkoordinatorn kan börja utreda arbets- och livssituation samt koordinera samverkan med arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det är viktigt att kartlägga frågor kring social situation som våld i nära relation, missbruk, ekonomisk situation, hinder och möjligheter att återgå i arbete samt livsstil (kost, motion m.m.).

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och Försäkringskassan

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Smärta med förändrat och hämmat rörelsemönster ökar risken för långvarig funktionsnedsättning. Uppmuntra därför till fysisk aktivitet trots initial smärtökning. Patienten bör, genom FaR (fysisk aktivitet på recept), få hjälp att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar och sedan ett individuellt träningsprogram. Intensiteten bör i början vara lätt och behaglig och öka gradvis. Målet är att successivt öka dosen av fysisk aktivitet. Rekommenderad duration är 30 minuter, som kan delas in i två 15-minuterspass, 3–5 dagar i veckan.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslag kan också vara att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan handla om tekniska hjälpmedel som exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och individuellt anpassad skrivbordsstol eller rehabskola, men också om omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Beteendemedicinsk behandling i kombination med fysisk träning, via vårdcentral eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Vårdcentral eller fysioterapeut

Arbetsanpassning, arbetsplatsbesök och arbetsträning via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!