25 juni 2019

M79.7 Fibromyalgi

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Utreda samsjuklighet eller annan bakomliggande sjukdom

Fibromyalgi kan föreligga samtidigt som annan kronisk sjukdom, till exempel vid RA och SLE är prevalensen betydligt högre än hos normalbefolkningen.

Källor: [1, 2, 3]

Vissa patienter tenderar att överanstränga sig under perioder med mindre smärta och får som konsekvens svår smärta och uttalad oförmåga

Det är viktigt att hitta en lämplig aktivitetsnivå eftersom vissa patienter tenderar att överanstränga sig under friskare episoder. Konsekvensen kan bli bakslag med svår smärta och uttalad oförmåga till aktivitet.

Källor: [4, 5]

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärta och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.

I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter för att minska stress.

Källor: [6, 7]

Om möjligt undvika heltidssjukskrivning och uppmuntra till fortsatt arbete

Försök att undvika sjukskrivning helt men, om detta inte är möjligt, välj helst deltidssjukskrivning med funktionshöjande åtgärder och en tydlig plan för återgång i ordinarie tjänstgöringsgrad. Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap.

Heltidssjukskrivning leder oftast inte till minskad värk.

Källor: [2, 4, 5]

Fysisk aktivitet rekommenderas trots eventuell smärtökning initialt

Regelbunden fysisk aktivitet såsom cykling, promenader, simning, kondition/styrketräning rekommenderas. Patienten får pröva sig fram till en nivå och aktivitet som passar. Det finns inget som tyder på att träning förvärrar tillståndet.

Källor: [1]

Informera om att patientriktad information om diagnosen, egenvård och behandlingsmöjligheter finns på 1177 Vårdguiden

Orsaken till fibromyalgi är oklar men symtomen förvärras av stress och fysisk belastning. På 1177 vårdguiden finns mycket bra information om åtgärder som kan förebygga försämring.

Källor: [8]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgång i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [6]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetsmetodanpassning eller tillfällig omplacering.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [6]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR ger större stresstålighet, förbättrat stämningsläge och bättre sömn. Utöver det är träning i sig smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare eller fysioterapeut.

Källor: [2, 9, 19, 4]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [11, 12]

Individuellt träningsprogram, via fysioterapeut

Om patienten har problem med rörelserädsla och svårt att träna på egen hand kan det vara bra att initialt träffa en fysioterapeut. Fysioterapeuten hjälper patienten att hitta lämpliga övningar och lämplig belastningsnivå. Programmet kan innehålla både styrke-konditionsövningar, avspänningsträning och kroppskännedomsövningar.

Källor: [2, 1]

Kognitiv beteendeterapi, via primärvård eller företagshälsovård

En del patienter har behov av stöd för att kunna hantera och leva med sin smärta. Exempel på behandling som rekommenderas är kognitiv beteendeterapi (KBT) och acceptance and commitment therapy, ( ACT ).Psykoterapeuten eller psykologen bedömer i samråd med patienten, vilken behandling som passar.

Utförs med hjälp av: Psykoterapeut eller psykolog i primärvård eller företagshälsovård.

Källor: [2, 1]

Multimodal rehabilitering, via specialistmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Om patientens tillstånd ej har förbättrats av tidigare insatta åtgärder bör remiss för multimodal rehabilitering övervägas.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att team bestående av bland annat läkare, fysioterapeut och psykolog samarbetar med patienten och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Utförs med hjälp av: Specialistmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik.

Källor: [13]

Arbetsträning, via Försäkringskassan och arbetsgivare

Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete. Normalt pågår en arbetsträning i tre månader, och patienten förväntas efter detta kunna återgå i heltidsarbete.

Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga. Arbetsträning ska inte ersätta den tid det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Om du tror att arbetsträning kan hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan.

Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning tas en plan fram tillsammans med läkare, patienten och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Utförs med hjälp av: Försäkringskassan och arbetsgivare.

Källor: [14]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!