Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M79.7 Fibromyalgi

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Vissa patienter tenderar att överanstränga sig under episoder med mindre smärta och får som konsekvens episoder med svår smärta och uttalad oförmåga

Det är viktigt att hitta en lämplig aktivitetsnivå eftersom vissa patienter tenderar att överanstränga sig under friskare episoder. Konsekvensen kan bli bakslag med svår smärta och uttalad oförmåga till aktivitet. Vissa studier pekar även på att fysisk aktivitet vid fibromyalgi ibland kan ge ökad smärtkänslighet, i motsatt till andra diagnosgrupper.

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar är skadliga

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar bör undvikas. Om deltidsarbete är möjligt är det ofta en fördel för patienten att, efter funktionsutredning och funktionshöjande åtgärder, deltidssjukskrivas med gradvis upptrappning. En bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater bör uppmuntras. Ogenomtänkt plötsligt avbrytande av sjukskrivning och påtvingade arbetsuppgifter, som individen inte anser sig ha kapacitet att klara, kan dock medföra ökade symptom och funktionsnedsättningar och kan försvåra fortsatta åtgärder.

Symptomen förvärras av stressfaktorer på arbetsplatsen, t.ex. dåliga relationer, monotona arbeten eller långa stunder sittande vid datorn utan paus

För en patient med diagnosen fibromyalgi bör arbetsrelaterade faktorer utredas. Orsaken till fibromyalgi är oklar men symtomen förvärras av stress och fysisk belastning. Det kan handla om stillasittande och monotona arbeten, repetitiva moment, långa stunder vid datorn utan paus, arbete med utåtvridna armar (till exempel med datormus), dålig belysning, arbete med framskjuten nacke (på grund av dålig syn), felinställd stol. Vanligen är det korrekt att sitta med rak rygg och huvudet ”ovanpå” kroppen. Det är viktigt att även utreda socialt belastande stressfaktorer. Spänningstillstånd i nacke och skuldror påverkas exempelvis av stressnivå – stress ger lätt höjda axlar.

Utreda samsjuklighet med utmattningssyndrom, ångest eller depression

Behandling som inkluderar viss specifik fysisk aktivitet ger 20–30 % bättre smärtlindrande effekt

Byte av yrke eller arbetsplats kan vara alternativ på sikt

Åtgärder

Multimodal rehabilitering, via vårdgivare eller företagshälsovård alt. specialistmottagning

Långvariga smärtor pågår mer än tre månader och innebär ofta funktionsstörningar med påverkan på humör, sömn och livskvalitet. En åtgärd som rekommenderas då är multimodal rehabilitering vars kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning ofta ger bättre effekt än andra enskilda insatser. Vid multimodal rehabilitering samarbetar vårdpersonal från flera yrkesgrupper och med olika angreppssätt med patienten i team i syfte att utreda faktorer som vidmakthåller smärttillståndet och därefter ta fram gemensamma mål för rehabilitering. Rehabiliteringen kan innebära såväl fysisk aktivitet som avspänning, anpassningar i arbetsmiljön, metoder för att hantera smärta och utbildning om smärtproblematik. Studier visar att multimodal rehabilitering långsiktigt leder till att smärtan minskar, sjukskrivningar blir kortare och att fler personer snabbare återgår i arbete än de som får annan behandling.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. specialistmottagning

Arbetsplatsbesök och arbetsträning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Studier tyder på att en fortsatt kontakt med arbetsplatsen är gynnsamt för en patient på väg tillbaka till sysselsättning. Tänk därför på att uppmuntra till bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater. Det kan till exempel handla om möjligheten för arbetstagaren att vistas på arbetsplatsen vid regelbundna arbetsplatsbesök, samt om en successiv återgång genom utbildning och arbetsträning. Arbetsträning syftar till att patienten ska återfå sin arbetsförmåga genom att träna på sina ordinarie arbetsuppgifter utan produktionskrav.

Arbetssituationen kan också anpassas så att förutsättningar för tidigare återgång i arbete skapas; välavgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter utan krav på många sociala kontakter är ofta att föredra. Det kan också bli mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, avdelning, arbetsplats eller ett annat yrke.

Observera vikten av att samordna insatserna från olika aktörer som arbetsgivare, vårdsamordnare, rehabkoordinator och försäkringskassa; här kan behövas hjälp av en rehabkoordinator.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgång i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan också handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan till exempel handla om tekniska hjälpmedel som alternativa pekdon till dator (rullstav, pekpenna, styrkula etc.), höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Akupunktur för smärtlindring via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Psykosocial behandling: stödjande samtal, motiverande samtal eller psykopedagogisk behandling

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Psykoterapi: KBT, Acceptance and Commitment Therapy (ACT), interpersonell psykoterapi (IPT), psykodynamisk korttidsterapi (ISTDP)

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Beteendemedicinsk behandling i kombination med fysisk träning, via vårdcentral eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Vårdcentral eller fysioterapeut

Rehabsamordning och plan för återgång i arbete, i samverkan med närstående, vårdgivare, arbetsgivare och Försäkringskassan

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och Försäkringskassan

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!