Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M79.1 Myalgi

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Utesluta andra somatiska och ev. psykiska åkommor

Långvarig smärta kan vara symtom på annan underliggande fysisk sjukdom, till exempel artros eller benskörhet. Det kan också vara tecken på psykisk ohälsa. Samsjuklighet med andra fysiska och psykiska åkommor vid oklassificerad smärta bör därför uteslutas. Observera att existentiell smärta ofta tolkas som somatisk hos män och som psykiatrisk hos kvinnor. Se även Genushanden.

Uppmuntra till fysisk aktivitet trots initialt övergående smärtökning

Smärta med förändrat och hämmat rörelsemönster ökar risken för långvariga besvär. Patienten bör därför pröva sig fram till vilka former av fysisk aktivitet som passar just dem och erbjudas råd och stöd av en fysioterapeut så att ett individuellt utprovat träningsprogram med låg intensitet i början som sedan gradvis ökar kan initieras. Regelbunden fysisk aktivitet (promenader, simning, cykling, konditions- och styrketräning) kan initialt medföra övergående smärtökning men ska inte undvikas; nyare forskning visar att all träning som känns bra är tillåten när sjukdomen är i ett lugnt skede. Eftersom fysisk inaktivitet kan vara en konsekvens av rörelserädsla och katastroftankar kan patienter med långvarig smärta vara i behov av psykoterapeutisk behandling, till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med fysisk aktivitet.

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar är skadliga

Passiv sjukskrivning och ogenomtänkta förnyade utredningar bör undvikas. Om deltidsarbete är möjligt är det ofta en fördel för patienten att, efter funktionsutredning och funktionshöjande åtgärder, deltidssjukskrivas med gradvis upptrappning. En bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater bör uppmuntras. Ogenomtänkt plötsligt avbrytande av sjukskrivning och påtvingade arbetsuppgifter, som individen inte anser sig ha kapacitet att klara, kan dock medföra ökade symptom och funktionsnedsättningar och kan försvåra fortsatta åtgärder.

Behandling som inkluderar viss specifik fysisk aktivitet ger 20–30 procent bättre smärtlindrande effekt

Åtgärder

Rehabsamordning och plan för återgång i arbete, i samverkan med närstående, vårdgivare, arbetsgivare och Försäkringskassan

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning. Rehabkoordinatorn kan börja utreda arbets- och livssituation samt koordinera samverkan med arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Det är viktigt att kartlägga frågor kring social situation som våld i nära relation, missbruk, ekonomisk situation, hinder och möjligheter att återgå i arbete samt livsstil (kost, motion m.m.).

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och Försäkringskassan

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Smärta med förändrat och hämmat rörelsemönster ökar risken för långvarig funktionsnedsättning. Uppmuntra därför till fysisk aktivitet trots initial smärtökning. Patienten bör, genom FaR (fysisk aktivitet på recept), få hjälp att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar och sedan få ett individuellt träningsprogram. Intensiteten bör i början vara lätt och behaglig och öka gradvis.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Arbetsanpassning, arbetsplatsbesök och arbetsträning via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Sjukskrivning ska i regel undvikas. Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena inom ramen för individens anställning, i möjligaste mån och efter dialog med arbetsgivaren, anpassas till individens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren ska utreda vad som kan göras för att underlätta arbetsanpassning och omfördelning av arbetsuppgifter. Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd till exempel genom arbetsmetodsanpassning eller arbetstidsanpassning.

Arbetssituationen kan också anpassas så att förutsättningar för tidigare återgång i arbete skapas; välavgränsade och för individen väldefinierade arbetsuppgifter utan krav på många sociala kontakter är ofta att föredra. Det kan också bli mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, avdelning, arbetsplats eller ett annat yrke. Observera vikten av att i ett tidigt skede samordna Försäkringskassan och arbetsgivaren samt eventuellt företagshälsovård. Här kan behövas hjälp av en rehabkoordinator. I de fall stressreaktioner utlösts av svårlösta konflikter rekommenderas konflikthantering.

Studier tyder på att en fortsatt kontakt med arbetsplatsen är gynnsam; det kan till exempel handla om möjligheten för arbetstagaren att vistas på arbetsplatsen vid regelbundna arbetsplatsbesök, samt om en successiv återgång genom utbildning och arbetsträning. Arbetsträning syftar till att individen ska återfå sin arbetsförmåga genom att träna på sina ordinarie arbetsuppgifter utan produktionskrav.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Beteendemedicinsk behandling i kombination med fysisk träning, via vårdcentral eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Vårdcentral eller fysioterapeut

Källor:

Akupunktur för smärtlindring, via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!