25 juni 2019

M75 Sjukdomstillstånd i skulderled

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att detta är en övergripande diagnos och att det är viktigt att försöka komma fram till en mer detaljerad diagnos för att kunna rekommendera mer specifika åtgärder.

Tänk på att

Avråda från arbete ovan axelplanet

Patienter med belastningsbesvär bör avrådas från arbete och hantering ovan axelplanet. Faktorer som till exempel hur ofta lyften sker, bördans vikt, hantering över axelhöjd, bördans greppbarhet, krav på precision i lyftet och personförflyttningar bör beaktas.

Patienter med denna diagnos bör också motiveras att använda hjälpmedel, att hålla bördan nära kroppen samt att undvika att lyfta och vrida samtidigt.

Källor: [1]

Informera om god prognos för självläkning och vikten av egenträning för förebyggande av återkommande besvär

I de flesta fall är värk i skuldrorna inte tecken på någon allvarlig skada, och besvären självläker i regel inom två veckor. Träning i sig är smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

För att förebygga framtida besvär rekommenderas egenbehandling i form av träning. Att träna med fysioterapeut kan vara stödjande för smärthantering och, i sjukdomsförloppets senare del, för att hjälpa till att återställa styrka och rörelseförmåga.

Källor: [1, 2]

Heltidssjukskrivning ökar risken för långtidssjukskrivning

Försök att undvika sjukskrivning men, om detta inte är möjligt, välj helst deltidssjukskrivning. Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap. Patienter med smärta riskerar dessutom att drabbas av rörelserädsla och därav passivitet som i sig kan förvärra smärtan.

Rekommendera patienten att vara så aktiv som möjligt, vilket inkluderar återgång i arbetet trots kvarvarande besvär.

Källor: [3, 4]

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

För att säkerställa en säkrare vård och jämställd behandling är det viktigt att ställa samma frågor till patienten oavsett kön.

Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Här finns en risk att missa mäns depressioner och en medikalisering hos kvinnor.

Män rehabiliteras utifrån sitt arbete medan det finns en risk att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

Källor: [5]

Multimodal rehabilitering kan vara en väg tillbaka och minska risken för kronisk smärta

Studier visar att multimodal rehabilitering kan vara en väg tillbaka vid långvarig smärta och ett sätt att minska risken för kronisk smärta.

Multimodal rehabilitering är ett samordnat rehabiliteringsprogram som innebär en kombination av psykologiska insatser och fysisk träning.

Källor: [3, 6]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis ergonomiska hjälpmedel eller ändring av arbetsmetod.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [7]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetsmetodanpassning eller tillfällig omplacering.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [8, 9, 10]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och ev. smärtbehandling, via fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

För att undvika rörelserädsla med nedsatt rörlighet och funktion som följd, är det viktigt att patienter både med akuta och kroniska besvär får kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för hjälp med ett individuellt program med rörlighets- och styrkeövningar samt vid behov smärtbehandling.

Patienten får också råd om annan lämplig fysisk aktivitet såsom tex FaR. Det är viktigt att behandlaren följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Källor: [11, 10]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

Om patienten har problem med rörelserädsla och svårt att träna på egen hand kan det vara bra att initialt träffa en fysioterapeut.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare eller fysioterapeut.

Källor: [11, 12, 13]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [14]

Multimodal rehabilitering, via Smärtmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Om tidigare åtgärder inte givit någon förbättring bör patienten remitteras till multimodal rehabilitering.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Utförs med hjälp av: Specialistmottagning.

Källor: [3, 6]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!