Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M54 Ryggvärk

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Ryggvärk kan påverka arbetsförmågan och berättigar därför till sjukpenning för rehabilitering i form av till exempel fysioterapi. Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning (även för arbetslösa). Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan.

Diskutera bakomliggande faktorer som exempelvis övervikt, rökning, arbetsmiljö och livssituation

Ryggvärk kan kopplas till hög ålder, tidigare ryggproblem, depression och ångest samt andra psykosociala faktorer som missnöje med arbets- och livssituation. Andra faktorer är felaktiga rörelser eller felbelastning av ryggen samt övervikt, rökning, stillasittande livsstil, graviditet och stress. Dessa faktorer bör diskuteras med patienten med fokus på hur de kan undvikas.

Uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning då det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Lång sjukskrivning minskar chansen till återgång i arbete. Försök därför att undvika sjukskrivning men – om så ändå krävs – välj helst en aktiv deltidssjukskrivning. Patienter med värk riskerar rörelserädsla och därav passivitet. Tänk därför på att uppmuntra till fortsatt aktivitet och att informera om att det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont. Patienten bör också uppmanas till promenader och upprätt position för att minska den ergonomiska belastningen.

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

Alltför tunga, framåtböjda och vridna lyft kan förvärra smärtan

Smärtstillande läkemedel, sensorisk stimulering och/eller KBT kan hjälpa en inaktiv och rörelserädd patient

Informera om mindfulnessövningar och kognitiv beteendeterapi (KBT) via 1177 Vårdguiden

Åtgärder

Rökstopp, exempelvis genom sluta-röka-programmet Rökfri, via 1177 Vårdguiden

Studier visar ett samband mellan tobaksrökning och ryggont; ju mer patienten röker desto större är risken för ryggvärk. Därför bör patienter med ryggvärk informeras om att rökning kan försämra näringsförsörjningen i ryggdiskar och ryggmuskulatur. En viktig rekommenderad åtgärd är därför att råda patienten till rökstopp med hjälp av exempelvis sluta-röka-programmet Rökfri, via 1177 Vårdguiden.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att råda patienter både med akuta och kroniska ryggproblem att vara så normalt fysiskt aktiva som det är möjligt. Undersökningar visar att ju tidigare man återupptar den fysiska aktiviteten, desto snabbare blir man frisk. Därför är det också viktigt att återgå i arbete så snart som möjligt, även om ryggsmärtorna håller i sig. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett bra alternativ till mediciner.

Då de vetenskapliga bevisen om effekten av rygg- och/eller konditionsträning utvärderades i en SBU-rapport konstaterades en stark evidens för att träning har positiv effekt. Träningen resulterar i ett bättre blodflöde i muskler och senor, vilket leder till en bättre reparerande förmåga. En rekommenderad åtgärd är därför kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen).

Som smärtlindring föreslås manuell terapi som exempelvis manipulation, mobilisering och/eller massage, akupunktur och TENS (transkutan elektrisk nervstimulering). Det är viktigt att fysioterapeuten följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och företagshälsovård

Ryggvärk kan uppstå på grund av olika riskfaktorer som exempelvis stillasittande, fel arbetsställning och tunga lyft. En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör därför göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan handla om tekniska hjälpmedel som exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och individuellt anpassad skrivbordsstol eller rehabskola, omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!