25 juni 2019

M54 Ryggvärk

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att detta är en övergripande diagnos och att det är viktigt att försöka komma fram till en mer detaljerad diagnos för att kunna rekommendera mer specifika åtgärder.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för behandling kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Ryggvärk kan påverka arbetsförmågan och berättiga till förebyggande sjukpenning (även för arbetslösa) för att ge tid för rehabilitering.

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Diskutera bakomliggande faktorer och utreda samsjuklighet med psykisk ohälsa

Ryggvärk kan kopplas till hög ålder, tidigare ryggproblem, depression och ångest och psykosociala faktorer som missnöje med arbets- och livssituation.

Andra faktorer är felaktiga rörelser eller felbelastning av ryggen samt övervikt, rökning, stillasittande livsstil, graviditet och stress. Dessa faktorer bör diskuteras med patienten med fokus på hur de kan undvikas.

Källor: [3]

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärta och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.

I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren diskutera möjligheter till ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Källor: [4]

Uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning då det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Lång sjukskrivning minskar chansen till återgång i arbete. Försök därför att undvika sjukskrivning men – om så ändå krävs – välj helst en aktiv deltidssjukskrivning. Patienter med värk riskerar rörelserädsla och därav passivitet.

Tänk därför på att uppmuntra till fortsatt aktivitet och att informera om att det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont. Patienten bör också uppmanas till att vara så fysiskt aktiv som möjligt.

Källor: [5, 6, 7, 8]

Ompröva diagnosen och behandlingen om besvären inte förbättrats inom 4 veckor

Akuta ryggsmärtor läker som regel ut inom några dagar. 80% av patienterna med akuta eller subakuta smärtor i ländryggen blir besvärsfria inom 2-3 månader. Det är av stor vikt att utvärdera insatta åtgärder.

Om ingen förbättring bör SR, CRP, Urinprov och i lämpliga fall även PSA tas samt byte av behandling övervägas.

Källor: [9, 5, 10]

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

För att säkerställa en säkrare vård och jämställd behandling är det viktigt att ställa samma frågor till patienten oavsett kön.

Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Här finns en risk att missa mäns depressioner och en medikalisering hos kvinnor.

Män rehabiliteras utifrån sitt arbete medan det finns en risk att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

Källor: [11]

Det finns ett samband mellan rökning och ryggont

Studier visar ett samband mellan tobaksrökning och ryggont; ju mer patienten röker desto större är risken för ryggvärk.

Därför bör patienter med ryggvärk informeras om att rökning kan försämra näringsförsörjningen i ryggdiskar och ryggmuskulatur.

En viktig rekommenderad åtgärd är därför att råda patienten till rökstopp med hjälp av exempelvis sluta-röka-programmet Rökfri, via 1177 Vårdguiden.

Källor: [12, 13, 14]

Informera om att patientriktad information om diagnosen, egenvård och behandlingsmöjligheter finns på 1177 Vårdguiden

På 1177 vårdguiden finns mycket information om både egenvård och olika behandlingsalternativ vid ryggbesvär.

Källor: [15]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas.

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [16, 17, 18]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av:Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [16]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och vid behov smärtbehandling, via fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att patienter både med akuta och kroniska ryggproblem är så normalt fysiskt aktiva som det är möjligt.

Det är därför viktigt att patienten får kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för ev. smärtbehandling och ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen).

Patienten får också råd om annan lämplig fysisk aktivitet såsom tex FaR.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Källor: [19, 6]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR kan bestå av träning med fokus på rörlighet och styrka, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.

Källor: [9, 20, 6]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [21]

Multimodal rehabilitering, via Smärtmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Vid långvarig smärta där tidigare behandlingar och arbetsanpassningar inte givit önskad förbättring, kan multimodal rehabilitering vara motiverad.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Källor: [22, 23]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!