Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M54.4 Lumbago med ischias

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Långvarig ryggsmärta kan påverka arbetsförmågan och kan därför berättiga till sjukpenning i förebyggande syfte som medger tid för rehabilitering i form av till exempel fysioterapi. Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning (även för arbetslösa). Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan.

Uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning eftersom det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Patienter med smärta riskerar rörelserädsla och därav passivitet som i sig kan förvärra smärtan. Lagom med omväxlande rörelser och kroppsställningar belastar ryggen minst. Patienten bör så snart som möjligt försöka aktivera sig och i möjligaste mån leva som vanligt. Tänk därför på att uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning. Det är viktigt att informera om att det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont. Även patienter med tunga arbeten kan ibland klara lättare uppgifter trots smärtorna.

Det är bättre att stå eller ligga än att sitta, och de som har stillasittande jobb bör därför ta pauser och ställa sig upp ibland. Andra tips är att lyfta nära kroppen, att undvika vridna och tunga lyft samt att undvika framåtböjda positioner. Patienten bör också uppmanas till promenader och upprätt position för att minska den ergonomiska belastningen.

Smärtstillande läkemedel, sensorisk stimulering och/eller kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa en inaktiv och rörelserädd patient och samtidigt förhindra utvecklande av en sjukdomsidentitet.

Lång sjukskrivning minskar chansen till återgång i arbete. Försök därför att undvika sjukskrivning men, om detta inte är möjligt, välj helst en aktiv deltidssjukskrivning.

Smärtan kan förvärras av stress pga. arbetsmiljö eller hemsituation

Patienter med kronisk lumbago-ischias har ofta återkommande akuta besvär. Dessa uppträder ofta utan något direkt samband med oförsiktiga rörelser eller andra belastningar. Orsaken till ländryggssmärtan förblir därför ofta okänd. Ett antal riskfaktorer har dock kunnat identifieras. Särskilt bör man beakta att smärtan kan förvärras av stress eller missnöjdhet med arbete eller hemsituation. Fysiska krav kan även vara mentalt påfrestande. Psykosociala arbetsvillkor som bristande möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, tydlighet, dåligt ledarskap samt osäkerhet kan utgöra risker för muskuloskeletal ohälsa eftersom stressen antas ge upphov till muskelspänningar som leder till samma besvär som vid fysisk belastning.

Smärtstillande läkemedel, sensorisk stimulering och/eller KBT kan hjälpa en inaktiv och rörelserädd patient

Träning av lår- och benmuskulatur minskar risken för "droppfot" och ytterligare besvär

Det saknas vetenskapliga bevis för att TENS (transkutan nervstimulering), ultraljud, akupunktur, värme eller laserterapi skulle ha effekt

Akuta besvär kan återkomma utan direkt samband med fysiska påfrestningar

Åtgärder

FaR för smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att råda patienter med lumbago-ischias att vara normalt fysiskt aktiva. Undersökningar visar att ju tidigare man återupptar den fysiska aktiviteten, desto snabbare blir man frisk. Därför är det också viktigt att återgå i arbete så snart som möjligt, även om ryggsmärtorna håller i sig.

Det finns även vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett bra alternativ till mediciner. Vid en utvärdering av vetenskapliga studier av effekten av rygg- och/eller konditionsträning konstaterades en stark evidens för att sådan träning har positiv effekt. Träningen resulterar i ett bättre blodflöde i muskler och senor, vilket leder till en bättre reparerande förmåga. Därför rekommenderas kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och utveckling av ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen). Manuell terapi (dvs. manipulation, mobilisering och/eller massage), akupunktur och tens (transkutan elektrisk nervstimulering) via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut har också har visat sig ge smärtlindrande effekt vid ryggont. Det är viktigt att fysioterapeuten följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Multimodal rehabilitering, via vårdgivare eller företagshälsovård alt. specialistmottagning

Långvariga smärtor pågår mer än tre månader och innebär ofta funktionsstörningar med påverkan på humör, sömn och livskvalitet. Patienter som får multimodal rehabilitering rapporterar lägre smärta och snabbare återgång i arbete än de som får annan behandling. Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med kompletterande angreppssätt för att ta fram en rehabiliteringsplan. Denna kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Ofta finns ett samband mellan långvariga ryggbesvär och fysikaliska riskfaktorer på arbetsplatsen som till exempel längre tids arbete på skakande och vibrerande underlag. Man finner ofta även ett samband mellan ont i ryggen och faktorer som stillasittande och monotona arbetsställningar liksom böjda och vridna kroppsställningar vid lyft, framför allt tunga lyft. Det är därför viktigt att patientens arbetsuppgifter utreds noga eftersom det kan krävas arbetsanpassning för att undanröja skadliga arbetsmiljörisker.

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Om anpassning av mekaniska arbetsuppgifter inte ger resultat bör psykosociala faktorer beaktas. Stödjande samtal, kognitiv beteendeterapi (KBT) och multimodal rehabilitering kan då vara lämpliga åtgärder. Att byta arbetsplats kan också bli aktuellt om problemen kvarstår.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Lumbago med ischias kan uppstå på grund av olika riskfaktorer som exempelvis stillasittande, tunga lyft och fel arbetsställning. En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör därför göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan handla om tekniska hjälpmedel som exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och individuellt anpassad skrivbordsstol eller rehabskola, men också om omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Manuell terapi för smärtlindring via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Källor

Statistik

Statistik för M54.4 Lumbago med ischias

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!