Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M54.2 Cervikalgi

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Värk i nacke och skuldror kan påverka arbetsförmågan och kan därför berättiga till sjukpenning i förebyggande syfte som medger tid för rehabilitering i form av till exempel fysioterapi. Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning (även för arbetslösa). Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan.

Utreda arbetsrelaterade och/eller socialt belastande stressfaktorer

I samband med nackvärk bör arbetsrelaterade faktorer utredas. Det kan handla om stillasittande, repetitiva moment, arbete med utåtvridna armar (till exempel med datormus), dålig belysning, arbete med framskjuten nacke, felinställd stol. Men det är viktigt att även utreda socialt belastande stressfaktorer. Spänningstillstånd i nacke och skuldror påverkas exempelvis av stressnivå vilket ibland kan synas i form av lätt höjda axlar.

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara just sina arbetsuppgifter

Smärtan kan uppstå av många arbetsrelaterade orsaker som repetitiva moment, stress etc. och det är viktigt att utreda på vilka sätt smärta och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras. I ett tidigt skede ska arbetstagaren själv ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Åtgärder

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att råda patienter med värk i nacke och skuldror att vara normalt fysiskt aktiva. Undersökningar visar att ju tidigare man återupptar den fysiska aktiviteten, desto snabbare blir man frisk. Därför är det också viktigt att återgå i arbete så snart som möjligt, även om smärtorna håller i sig. Om inga fysiska skador kan upptäckas är det viktigt att förklara det för patienten eftersom det kan vara en starkt motiverande faktor för att åstadkomma en normalisering av den fysiska aktivitetsnivån.

Det finns även vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett bra alternativ till mediciner. Vid en utvärdering av vetenskapliga studier av effekten av konditionsträning konstaterades en stark evidens för att sådan träning har positiv effekt. Träningen resulterar i ett bättre blodflöde i muskler och senor, vilket leder till en bättre reparerande förmåga. Därför rekommenderas kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och utveckling av ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning. Manuell terapi (dvs. manipulation, mobilisering och/eller massage) via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut har också har visat sig ge smärtlindrande effekt vid nackont. Det är viktigt att fysioterapeuten följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

KBT (kognitiv beteendeterapi), via vårdgivare eller företagshälsovård

Långvarig och svår smärta i nacke och skuldror kan ge ett förändrat och hämmat rörelsemönster, vilket medför förlust av funktion och livskvalitet. Detta ökar i sin tur risken för strukturella förändringar och risk för funktionsnedsättning. Patienten är ofta rädd för att röra sig och kan ha katastroftankar. Många smärtkliniker erfar att KBT kan vara en framgångsrik metod att uppnå ett förändrat beteende som i förlängningen kan öka den fysiska aktiviteten.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Värk i nacke och skuldror kan uppstå efter exempelvis mycket stillasittande, låsta arbetsställningar, repetitiva arbetsmoment, arbete med utåtförda armar eller med framskjuten nacke. En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör därför göras så att återgången i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan handla om tekniska hjälpmedel som exempelvis höj- och sänkbart skrivbord och individuellt anpassad skrivbordsstol eller rehabskola, omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Statistik för M54.2 Cervikalgi

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!