25 juni 2019

M54.2 Cervikalgi

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Värk i nacke och skuldror kan påverka arbetsförmågan och kan därför berättiga till förebyggande sjukpenning (även för arbetslösa) för att ge tid för rehabilitering.

Villkor för förebyggande sjukpenning är att aktiviteten har ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan. Ett särskilt medicinskt underlag för det behövs, se intygsformulär på Försäkringskassans hemsida.

Källor: [1, 2]

Utreda arbetsrelaterade och/eller socialt belastande stressfaktorer

I samband med nackvärk bör både arbetsrelaterade och sociala stressfaktorer utredas. Spänningstillstånd och smärta i nacke och skuldror är inte ovanligt vid stress.

Källor: [3]

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara just sina arbetsuppgifter

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärta och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.

Arbetstagaren bör i ett tidigt skede, i dialog med arbetsgivaren diskutera möjligheter till ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Källor: [4]

Om möjligt undvika sjukskrivning

Försök att undvika sjukskrivning men – om så ändå krävs – välj helst deltidssjukskrivning.

Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap.

Tänk därför på att uppmuntra till fortsatt aktivitet och att informera om att det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont.

Lång sjukskrivning minskar chansen till återgång i arbete. Patienter med värk riskerar dessutom att drabbas av rörelserädsla och därav passivitet, vilket leder till ökad smärta.

Källor: [5, 6, 7]

Åtgärder

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgången i arbete underlättas.

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis ergonomiska hjälpmedel, ändra utformningen av arbetsplatsen eller genomgång och ändring av arbetsställningar/arbetsmetoder.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [8, 9, 10]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [8, 9, 10]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och vid behov smärtbehandling, via fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Beroende på patientens grad av besvär och om rörelserädsla föreligger bör man överväga om patienten initialt skall träffa en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor för behandling och utveckling av ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning.

Patienten kan också vid behov få smärtlindrande behandling, vilket underlättar för patienten att öka sin aktivitetsnivå.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Källor: [11, 6]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR kan bestå av träning med fokus på rörlighet och styrka, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.

Träning i sig är smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare eller fysioterapeut.

Källor: [12, 6, 13, 14]

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso – och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [15]

Multimodal rehabilitering, via Smärtmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Vid långvarig smärta där tidigare behandlingar och arbetsanpassningar inte givit önskad förbättring, kan multimodal rehabilitering vara motiverad.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Källor: [16, 17]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!