Logotyp för Rätt sjukskrivning
25 juni 2019

M53 Andra ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Rekommendationerna gäller framförallt M53.0 Cervikokranialt syndrom och M53.1 Cervikobrakialt syndrom, eftersom tillgängliga data antyder att det är just dessa underdiagnoser som är kopplade till de höga sjukskrivningstalen. Resultatet från informationsinsamlingen och utvärderingen motiverar att i princip samma rekommendationer vid eventuell sjukskrivning gäller för båda dessa underdiagnoser. SRS bedömningsstöd har därför valt att inte särskilja dem.

Tänk på att

Uppmuntra till fortsatt arbete och lagom aktivitet då det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Bra egenbehandling med fortsatta normala aktiviteter leder till snabbare tillfrisknande.

Flera studier antyder att det inte hjälper att vila eller vara sängliggande för att lindra smärta i rygg och nacke. Uppmuntra därför patienten att försöka vara så aktiv som möjligt, både på arbetet och i privatlivet.

Källor: [1]

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Det är viktigt att utreda på vilka sätt smärtan och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan anpassas.

Arbetstagaren bör i ett tidigt skede i dialog med arbetsgivaren diskutera ergonomiska och organisatoriska lösningar.

Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Källor: [2, 1, 3]

Utreda samsjuklighet med stress och psykisk ohälsa

Det inte är ovanligt att personer med psykisk ohälsa söker vård för somatiska besvär. Samsjuklighet mellan psykisk ohälsa och olika smärtdiagnoser i nacke och rygg bör därför utredas.

Personer med pisksnärtskada kan exempelvis ha symptom liknande utmattningstillstånd.

Källor: [4, 5]

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

För att säkerställa en säkrare vård och jämställd behandling är det viktigt att ställa samma frågor till patienten oavsett kön.

Kvinnor tillfrågas ofta om sin familjesituation, men sällan män. Här finns en risk att missa mäns depressioner och en medikalisering hos kvinnor.

Män rehabiliteras utifrån sitt arbete medan det finns en risk att kvinnor rehabiliteras utifrån sin sociala situation.

Källor: [6]

Multimodal rehabilitering kan vara en väg tillbaka och minska risken för kronisk smärta

Vid långvariga besvär och där tidigare insatt behandling inte givit önskad effekt kan multimodal rehabilitering vara vägen tillbaka.

Multimodal rehabilitering är ett samordnat rehabiliteringsprogram som innebär en kombination av psykologiska insatser och fysisk träning.

Källor: [7, 8, 9, 4]

Åtgärder

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [10, 11]

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Enformiga rörelser och felaktigt belastade muskler liksom arbetsrelaterad stress kan vara en del av patientens problem. En arbetsplatsbedömning, med fokus på arbetsteknik, ergonomi och stress, bör därför göras så att återgången i arbete underlättas.

Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder.

Genom förbättringsåtgärder kan arbetet bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Det kan handla om tex höj-/sänkbart bord, ändring av arbetsmetod eller andra arbetsuppgifter.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [2, 12, 13]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön kan förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen, det kan handla om arbetsfördelning, arbetsuppgifter, arbetstider, arbetsmetoder samt psykologiska och sociala förhållanden på arbetsplatsen.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller att arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [2]

Individuellt träningsprogram, rådgivning och vid behov smärtbehandling, via fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor

Beroende på patientens grad av besvär och om rörelserädsla föreligger bör man överväga om patienten initialt skall träffa en fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor för behandling och utveckling av ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning.

Patienten kan få smärtlindrande behandling vid behov, vilket underlättar för patienten att öka sin aktivitetsnivå.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, naprapat eller kiropraktor.

Källor: [1, 14]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen- och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR kan bestå av träning med fokus på bibehållen rörlighet styrka, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.

Träning i sig är smärtlindrande och bidrar till att patienten kan vara mer aktiv, både i arbete och i vardagslivet.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [15, 14, 16]

Multimodal rehabilitering, via Smärtmottagning eller rehabiliteringsmedicinsk klinik

Vid långvarig smärta där tidigare behandlingar och arbetsanpassningar inte givit önskad förbättring, kan multimodal rehabilitering vara motiverad.

Multimodal rehabilitering är en rehabiliteringsmetod som har utvecklats för att behandla patienter med förhållandevis stora och komplexa rehabiliteringsbehov.

Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med ett kompletterande angreppssätt tar fram en rehabiliteringsplan. Planen kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Källa: [7, 8, 17]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!