Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M53 Andra ryggsjukdomar som ej klassificeras annorstädes

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Rekommendationerna gäller framförallt M53.0 Cervikokranialt syndrom och M53.1 Cervikobrakialt syndrom, eftersom tillgängliga data antyder att det är just dessa underdiagnoser som är kopplade till de höga sjukskrivningstalen. Resultatet från informationsinsamlingen och utvärderingen motiverar att i princip samma rekommendationer vid eventuell sjukskrivning gäller för båda dessa underdiagnoser. SRS har därför valt att inte särskilja dem.

Tänk på att

Personer med pisksnärtskada kan ha symptom liknande utmattningstillstånd

Posttraumatiskt stressyndrom, anpassningsstörning och utmattningssyndrom är exempel på psykisk ohälsa som kan orsakas av stress. Stress är också kopplat till smärtor i nacke och rygg. Samsjuklighet mellan dessa syndrom och olika smärtdiagnoser i nacke och rygg bör därför utredas. Personer med pisksnärtskada kan exempelvis ha symptom liknande utmattningstillstånd.

Smärtan kan förvärras av stress pga. arbetsmiljö eller hemsituation

Ryggsmärta är sällan tecken på allvarlig sjukdom, men ofta kopplad till andra sjukdomar eller psykosociala faktorer. Studier visar att symptomen kan förvärras av stress eller missnöjdhet med arbetsmiljö eller hemsituation. Fysiska krav kan även vara mentalt påfrestande. Psykosociala arbetsvillkor som bristande möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, otydlighet, dåligt ledarskap samt osäkerhet kan utgöra risker för muskuloskeletal ohälsa eftersom stressen antas ge upphov till muskelspänningar som leder till samma besvär som vid fysisk belastning.

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara sina arbetsuppgifter

Ryggsmärtan kan uppstå av många arbetsrelaterade orsaker som repetitiva moment, stress etc. och det är viktigt att utreda på vilka sätt smärtan och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan anpassas. I ett tidigt skede ska arbetstagaren själv ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Flera studier antyder att det inte hjälper att vila eller vara sängliggande för att lindra smärta i rygg och nacke. Bra egenbehandling med fortsatta normala aktiviteter leder till snabbare tillfrisknande.

Existentiell smärta tolkas ofta som somatisk hos män och psykiatrisk hos kvinnor

Efter olycka: Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) drabbar 25 % av patienter med kvarvarande smärta

Patientriktad information om diagnosen och behandlingsmöjligheter finns via 1177 Vårdguiden

Multiprofessionell rehabilitering kan vara en samlad väg tillbaka och minska risken för kronisk smärta

Åtgärder

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Fysisk aktivitet ger större stresstålighet, förbättrat stämningsläge och bättre sömn. Utöver det är träning i sig smärtlindrande. En rekommenderad åtgärd är därför fysisk aktivitet på recept (FaR) med smärtlindring, rådgivning och ett individuellt träningsprogram.

Enligt SBU:s rapport "Ont i ryggen, ont i nacken" (2000) var fysisk träning den enda interventionen med tillräcklig evidens för preventiv effekt. Resultaten från fyra av de fem studier som jämfört fysisk träning med ingen åtgärd visade att träningen signifikant reducerade både förekomsten av ryggvärk och sjukfrånvaron.

Kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och utveckling av ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen) rekommenderas. Som smärtlindring rekommenderas manuell terapi som exempelvis manipulation, mobilisering och/eller massage, akupunktur eller TENS (transkutan elektrisk nervstimulering). Det är viktigt att sjukvårdaren följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat

Multimodal rehabilitering, via vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Långvariga smärtor pågår mer än tre månader och innebär ofta funktionsstörningar med påverkan på humör, sömn och livskvalitet. Vid så långvarig smärta kan multimodal rehabilitering vara motiverad.

Patienter som vid så långvarig smärta får multimodal rehabilitering rapporterar lägre smärta och snabbare återgång i arbete än de som får annan behandling. Metoden innebär att vårdpersonal från flera yrkesgrupper samarbetar med patienten i team och med kompletterande angreppssätt för att ta fram en rehabiliteringsplan. Denna kan innebära såväl fysisk aktivitet som anpassningar i arbetsmiljön liksom avspänning och annan smärthantering.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alternativt annan specialistmottagning (t.ex. smärt- eller rehabiliteringsmedicinsk klinik)

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Långvariga ryggbesvär är ofta förknippade med fysikaliska eller psykosociala riskfaktorer på arbetsplatsen. Även kombinationen höga krav och låg kontroll är en riskfaktor. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan . Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – exempelvis enahanda sittande arbete med datormus – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren och patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Diskussioner med arbetskamrater kan också bidra till att man får tips på hur arbetsuppgifter kan utföras för att de ska upplevas mindre ryggbelastande.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!