Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M51 Andra sjukdomar i mellankotsskivorna (diskbråck)

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Utreda patientens arbetsuppgifter eftersom besvären ofta är förknippade med fysikaliska riskfaktorer på arbetsplatsen

Det finns ofta ett samband mellan ont i ryggen och olika fysikaliska riskfaktorer på arbetsplatsen som till exempel längre tids arbete på skakande och vibrerande underlag. Ett samband mellan ont i ryggen och stillasittande och monotona arbetsställningar liksom böjda och vridna kroppsställningar vid lyft (framför allt tunga sådana) är inte heller ovanligt. Det har konstaterats att personer som arbetar med manuell hantering (exempelvis lyfta, bära och dra) utvecklar diskförändringar i högre grad än andra. Tidspressat och/eller ansvarstungt arbete, ibland i kombination med lågt stöd från arbetsgivaren, ökar riskerna.

Förutom utredningen av arbetsuppgifterna och ev. riskfaktorer är det också viktigt att gå igenom patientens psykosociala situation eftersom långvariga ryggbesvär ofta är förknippade med psykosociala faktorer. Senast efter 6 veckor bör arbetsgivaren ta ställning till arbetsanpassning.

Uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning då det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont

Patienten bör så snart som möjligt försöka aktivera sig och i möjligaste mån leva som vanligt. Tänk därför på att uppmuntra till fortsatt arbete och lagom belastning. Det är viktigt att informera om att det i allmänhet inte är farligt att arbeta trots att det gör ont. Även patienter med tunga arbeten kan ibland klara lättare uppgifter trots ryggsmärtorna.

Det är bättre att stå eller ligga än att sitta, och de som har stillasittande jobb bör därför ta pauser och ställa sig upp ibland. Andra tips är att lyfta nära kroppen, att undvika vridna och tunga lyft samt att undvika framåtböjda positioner.

Smärtstillande läkemedel, sensorisk stimulering och/eller kognitiv beteendeterapi (KBT) kan hjälpa en inaktiv och rörelserädd patient och samtidigt förhindra utvecklande av en sjukdomsidentitet.

Försök att undvika sjukskrivning men, om detta inte är möjligt, välj helst en aktiv deltidssjukskrivning.

Längre tids stillasittande medför att mellankotsskivorna i ländryggen trycks ihop och att näringstillförseln störs

Alltfler har stillasittande arbeten i takt med en ökad datorisering av arbetsuppgifter. Mellankotsskivorna får sin näring genom diffusion som åstadkoms genom att man varierar belastningen, till exempel genom att växla arbetsställning mellan sittande och stående/gående. Längre tids stillasittande medför nämligen att mellankotsskivorna i ländryggen trycks ihop och att näringstillförseln då störs.

Ergonomiska faktorer på arbetsplatsen, till exempel utformning av ryggstöd och lutning på sittdyna, påverkar också ryggmusklernas och deras aktivering.

En patient som söker för ryggbesvär bör också informeras om att tobaksrökning kan försämra näringsförsörjningen i diskar och ryggmuskulatur och därmed förvärra symptomen.

Uppmuntra patienten att undvika att vila i sängen och att så snart som möjligt komma upp och röra på sig

Göra patienten medveten om vikten av lämplig regelbunden träning

Det hittills inte finns några inga bevis på att massage, akupunktur, TENS, korsett, kyla, värme, kortvågsdiatermi eller ultraljud hjälper vid tillfällig ryggvärk

Åtgärder

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

För att undvika rörelserädsla är det viktigt att råda patienter både med akuta och kroniska ryggproblem att vara så normalt fysiskt aktiva som möjligt. Undersökningar visar att ju tidigare man återupptar den fysiska aktiviteten, desto snabbare blir man frisk. Därför är det också viktigt att återgå i arbete så snart som möjligt, även om ryggsmärtorna håller i sig. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att fysisk aktivitet på recept (FaR) kan vara ett bra alternativ till mediciner. Manuell terapi (dvs. manipulation, mobilisering och/eller massage) via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut har också har visat sig ge smärtlindrande effekt vid ryggont.

Vid en utvärdering av de vetenskapliga bevisen för effekten av rygg- och/eller konditionsträning konstaterades en stark evidens för att träning har positiv effekt. Träning resulterar i ett bättre blodflöde i muskler och senor, vilket leder till en bättre reparerande förmåga. En rekommenderad åtgärd är därför kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och ett individuellt program med rörlighets- och funktionsträning (inklusive träning av bålmuskulaturen). Det är viktigt att sjukvårdaren följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Det kan handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel såsom höj- och sänkbart arbetsbord och en individuellt anpassad kontorsstol.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Diskussioner med arbetskamrater kan också bidra till att man får tips på hur arbetsuppgifter kan utföras för att de ska upplevas mindre ryggbelastande.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller byte av arbetsställe, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Ofta finns ett samband mellan långvariga ryggbesvär och fysikaliska riskfaktorer på arbetsplatsen som till exempel längre tids arbete på skakande och vibrerande underlag. Man finner ofta även ett samband mellan ont i ryggen och faktorer som stillasittande och monotona arbetsställningar liksom böjda och vridna kroppsställningar vid lyft, framför allt tunga lyft. Det är därför viktigt att patientens arbetsuppgifter utreds noga eftersom det kan krävas arbetsanpassning för att undanröja skadliga arbetsmiljörisker.

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Om anpassning av mekaniska arbetsuppgifter inte ger resultat bör psykosociala faktorer beaktas. Stödjande samtal, kognitiv beteendeterapi (KBT )och multimodal rehabilitering kan då vara lämpliga åtgärder. Byte av arbetsställe kan också bli aktuellt om problemen kvarstår.

Vad gäller diagnosen diskbråck har det konstaterats att lång anamnes, recidivbråck och psykosociala problem ger sämre prognos. Reflexerna och muskelstyrkan kommer inte alltid tillbaka. Patienter som opereras eller behandlas med sjukgymnastik har ofta en sjukskrivningsperiod på 3–6 månader beroende på yrke och arbetsställningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!