Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

G56 Mononeuropati (sjukdom i en enda perifer nerv) i övre extremitet

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Avråda från vibrerande verktyg, ensidig tung handbelastning samt repetitiva arbetsuppgifter

Mononeuropati (med karpaltunnelsyndrom som vanligaste underdiagnos) kan ge domningar och stickningar samt nedsatt känsel med svaghet i tumme, pekfinger och långfinger. Lättare syndrom påverkar inte funktionen. I svårare fall försämras handmotoriken vilket kan bli besvärligt om den drabbade handen är den dominanta. Det bör avrådas från arbete med vibrerande verktyg och ensidig tung handbelastning och från repetitiva arbetsuppgifter eftersom tillståndet kan förvärras av sådana arbetsuppgifter. För att hindra att sjukdomen tilltar, och för att minska besvären, måste denna typ av arbetsuppgifter minskas eller helt upphöra beroende på hur allvarliga patientens symptom är.

Utreda hur smärtan och rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att klara just sina arbetsuppgifter

Smärtan kan uppstå av många arbetsrelaterade orsaker och det är viktigt att utreda på vilka sätt smärtan och eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras. För att hindra att smärtan och besvären, i till exempel handen eller fingrarna, tilltar måste vissa arbetsuppgifter minskas i omfattning eller helt upphöra. I ett tidigt skede ska arbetstagaren själv ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om tekniska hjälpmedel som alternativa pekdon till dator (rullstav, pekpenna, styrkula etc.), höj- och sänkbart skrivbord, individuellt anpassad skrivbordsstol alternativt omfördelning av arbetsuppgifter.

Överväga tumbasartros eller reumatisk ledsjukdom vid långdragna besvär eller inflammationer på annat ställe

Karpaltunnelsyndrom är en av de vanligaste undergrupperna till mononeuropati. När symptom på karpaltunnelsyndrom (bland annat domningar och stickningar samt nedsatt känsel med svaghet i tumme, pekfinger och långfinger) uppträder under graviditet brukar de ofta försvinna efter förlossningen. I andra fall – där syndromet inte förbättras trots mindre belastning – kan operation beaktas. Andra orsaker till symptomen, som tumbasartros eller reumatisk sjukdom vid långdragna besvär eller om patienten har inflammation även på annat ställe, bör också övervägas.

Informera om hyperestesiträning av ömmande ärr efter operation

Åtgärder

FaR med rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Alltfler studier visar hur fysisk aktivitet kan ha positiv effekt på flertalet tillstånd. När smärtan har gått ner bör patienten rekommenderas att börja styrketräna armar och handleder för att i framtiden ändra belastningsmönster. En rekommenderad åtgärd är därför fysisk aktivitet på recept (FaR) med rådgivning och träningsprogram. Kontakt med fysioterapeut, kiropraktor eller naprapat för behandling och utveckling av ett individuellt program rekommenderas. Det är viktigt att fysioterapeuten följer upp och justerar behandlingarna vid behov.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras för att underlätta återgång i arbetet utan att besvären tilltar. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel. Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan till exempel handla om att anpassa höjden på tangentbordet, att använda kortkommandon och ”rätt utformning” av datormus liksom varierade arbetsställningar. Ensidig belastning och vibrerande verktyg bör undvikas. Ett handledsskydd rekommenderas – även nattetid - för att skydda mot flexion.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Utprovning av ortos och/eller handledsskena, via arbetsterapeut

Patienten bör göras uppmärksam på att försöka undvika att ha handlederna kraftigt böjda när hen sover. För att förhindra flexion under sömn kan, i många fall, ett första steg i behandlingen vara att få en ortos och/eller en handledsskena utprovad för användning under natten. Ett prefabricerat handledsstöd (finns att köpa på de flesta apotek och i sjukvårdsaffär) fungerar ofta bra. Vid graviditet är detta ofta en effektiv behandling fram till att barnet är fött då besvären brukar försvinna.

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!