Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

F43 Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att detta är en övergripande diagnos och att det är viktigt att försöka komma fram till en mer detaljerad diagnos som t.ex. akut krisreaktion eller utmattningssyndrom för att kunna rekommendera mer specifika åtgärder.

Tänk på att

Stötta patienten i att identifiera och använda egna hälsofrämjande åtgärder för att hantera stress

Det är viktigt att diskutera potentiella stressfaktorer och hur patienten själv helt kan undvika eller hantera dessa genom egna åtgärder. Läkemedelsbehandling och sjukskrivning bör helst undvikas och patienten bör därför informeras om att kortvarig stress är normalt och att prognosen är god. Patienten bör uppmuntras att vila, men även att utföra lämplig träning (t.ex. konditions- och styrketräning).

Överväga bakomliggande ångestsjukdom eller depression

Patienter med anpassningsstörningar har svårt eller behöver längre tid att anpassa sig till förändringar i livssituationen och är ofta lättstressade på grund av t.ex. koncentrationssvårigheter, sömnstörningar eller kronisk oro. Patienter med ångestsjukdom är per definition också lättstressade med symptom (t.ex. sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och oro) som kan påminna om symptom på utmattningssyndrom. Patienter med anpassningssvårigheter benämns inte sällan, felaktigt, ”utbrända” eller ”utmattningsdeprimerade” och överväg därför om det kan finnas andra bakomliggande orsaker till symptomen (t.ex. ångestsjukdom eller depression). Det är också mycket viktigt att kartlägga arbetsrelaterad stress eller socialt belastande orsaker (trauma, sömnbrist, skadligt substansbruk, våld i nära relationer samt hot och övergrepp) och att att inte glömma att bedöma en eventuell suicidal risk.

Uppmuntra till fortsatt sysselsättning och, om aktuellt, kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater

Fortsatt arbete och en fortsatt kontakt med arbetsplatsen (genom t.ex. deltidssjukskrivning eller arbetsträning) kan vara gynnsamma för en patients återgång i arbete. I de fall stressreaktionen utlösts av långvariga konflikter på arbetsplatsen bör konflikthantering initieras. Utifall att konflikterna inte kan lösas, kan det dock vara bättre att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, eventuellt en annan avdelning, arbetsplats eller i vissa fall till och med till ett annat yrke.

Diskutera potentiella arbetsrelaterade och/eller socialt belastande stressfaktorer och hur patienten kan bli avlastad dessa

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Åtgärder

FaR med konditions- och styrketräning (30–45 min, 2–3 ggr/vecka)

Regelbunden fysisk träning har effekt på flera sjukdomar där stress kan vara en bidragande orsak, även reaktioner på svår stress och anpassningssvårigheter. Fysisk aktivitet har väldokumenterad effekt på psykiskt välbefinnande, bemästring (coping), minne, koncentration och stressfysiologiska system. Därför rekommenderas fysisk aktivitet genom FaR (fysisk aktivitet på recept). Främst förordas konditionsträning med måttlig till hög intensitet, dvs. 30–45 minuter 2–3 gånger per vecka. Utöver detta kan styrketräning, gärna uthållighetsträning, 2–3 gånger per vecka vara ett komplement.

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Psykoedukation för avdramatisering och stresshantering, via vårdgivare och ev. specialistmottagning

Psykoedukation är en pedagogisk åtgärd som kan innebära att informera om karaktären hos de problem patienten beskriver, beskriva behandlingsmetoder eller räta ut olika missuppfattningar kring problemen. På det sättet kan problemen avdramatiseras och normaliseras, stressreaktionen förkortas och patienten ges möjligheter att bättre hantera stressen. Psykoedukation kan även minska skam och skuldkänslor kopplade till tankar om eget ansvar. Patienten bör också få insikt om att kortvarig stress och tillhörande reaktioner är något normalt; därigenom kan sjukskrivning ev. undvikas.

Utförs med hjälp av: Ofta psykolog via vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller byte av arbetsställe, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena inom ramen för individens anställning, i möjligaste mån och efter dialog med arbetsgivaren, anpassas till individens särskilda förutsättningar, t.ex. genom att vissa arbetsuppgifter omfördelas. Sjukskrivning ska i regel undvikas och bör alltid vara kopplad till aktiva åtgärder. Försäkringskassan, arbetsgivaren och ev. företagshälsovården bör samordnas i ett tidigt skede, och rehabkoordinatorn har en viktig roll att spela i det arbetet – och kan fungera som ett stöd till successiv återgång i arbete. Om det blir aktuellt med deltidssjukskrivning bör eventuella behov av att omfördela arbetsuppgifter eller tillfällig omplacering diskuteras. I de fall stressreaktionen utlösts av konflikter på arbetsplatsen bör konflikthantering initieras med hjälp av en utomstående part. Om arbetsanpassning inte ger goda resultat kan det vara bättre att rehabilitera till en annan arbetsplats eller till ett annat yrke.

 Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!