Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

F43.8 Andra specificerade reaktioner på svår stress

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Stimulera återhämtningssystemet med vila och träning

Reaktioner på svår stress beror ofta på dålig återhämtning i kombination med psykosocial belastning. Typiskt är ett tillstånd av kontinuerligt hög anspänning som tröttar ut kroppens reaktionssystem och förmåga att hantera plötsliga stresspåslag. Detta leder ofta till såväl fysiska åkommor som psykiska, till exempel en sämre förmåga att ta kritik och hantera konflikter samt ångestkänslor. Många utvecklar till följd av detta ett ansträngt förhållande till sin omgivning och sömnstörningar vilket förvärrar symptomen. Uttalad sömnstörning bör behandlas tidigt exempelvis genom sömnskola i grupp med kognitiv inriktning. Vila, men även på sikt lämplig träning bör uppmuntras. Under träning stiger adrenalinnivån för att ge kortvarig energi åt musklerna, men sjunker sedan temporärt långt under den initiala nivån. vilket gör att kroppens normala reaktionssystem återhämtar sig. Andra hormonpåslag stimulerar också återhämtningen. Det gäller till exempel oxytocin, endorfiner och tillväxthormon. Värme, massage och olika kroppsbehandlingar kan också lindra och hjälpa eftersom även dessa behandlingar stimulerar oxytocin.

Diskutera potentiella arbetsrelaterade och/eller socialt belastande stressfaktorer och hur patienten kan bli avlastad dessa

Patienten bör initialt avlastas från socialt belastande stressfaktorer som exempelvis sysslor i hemmet och sociala krav på att delta vid sammankomster så att tid för återhämtning frigörs. För att förebygga framtida återfall bör patient och arbetsgivare identifiera arbetsrelaterade stressfaktorer som bör undvikas, exempelvis små möjligheter att påverka i kombination med alltför höga krav, en arbetssituation där belöningen upplevs som liten i förhållande till ansträngningen eller bristande medmänskligt stöd. I dialogen med arbetsgivaren kan en rehabkoordinator vara ett stöd eftersom det ofta finns stigma och ångest kopplat till psykiska funktionsnedsättningar och det är vanligt att personer undviker att prata med sin arbetsgivare om hur de verkligen mår.

Uppmuntra till fortsatt sysselsättning och, om aktuellt, kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater

Fortsatt arbete och en fortsatt kontakt med arbetsplatsen (genom t.ex. deltidssjukskrivning eller arbetsträning) kan vara gynnsamma för en patients återgång i arbete. I de fall stressreaktionen utlösts av långvariga konflikter på arbetsplatsen bör konflikthantering initieras. Utifall att konflikterna inte kan lösas, kan det dock vara bättre att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, eventuellt till en annan avdelning, arbetsplats eller i vissa fall till och med till ett annat yrke.

Kvinnor och män med likartade arbetsvillkor drabbas av utmattningssyndrom i lika hög grad

Informera om egenbehandling, exempelvis mindfulnessövningar via 1177 Vårdguiden

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Åtgärder

Rehabsamordning och plan för återgång i arbete, i samverkan med närstående, vårdgivare, arbetsgivare och Försäkringskassan

Studier tyder på att en tidig kontakt med arbetsgivaren och Försäkringskassan är gynnsam för patientens återgång i arbete. Samverkan mellan dessa och andra stödjande aktörer bör koordineras och vid risk för långvarig sjukskrivning bör därför rehabkoordinator (eller motsvarande) kontaktas i ett tidigt skede. Förutom att koordinera aktörerna och deras åtgärder utreder rehabkoordinatorn arbets- och livssituation för att identifiera stressorsakerna – det kan gälla både privata orsaker (relationskonflikter, vård av barn eller närstående) och arbetsrelaterade orsaker (krav, bristande kontroll, arbetsmiljö, orättvisor och kränkande särbehandling). Ett resultat av rehabsamordningen är en s.k. plan för återgång i arbete som ska innehålla planerade åtgärder, tidsplan, ansvariga och finansiering.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller motsvarande.

Arbetsanpassning, arbetsplatsbesök och arbetsträning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Att från hel sjukskrivning direkt återgå i fullt arbete är oftast kontraproduktivt, och det fungerar ofta bättre att gradvis återgå i arbete efter utmattningssyndrom. När patienten har återhämtat sig tillräckligt är det viktigt att uppmuntra till bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater. Studier tyder på att en fortsatt kontakt med arbetsplatsen är gynnsam; det kan till exempel handla om möjligheten för arbetstagaren att vistas på arbetsplatsen vid regelbundna arbetsplatsbesök, samt om en successiv återgång genom utbildning och arbetsträning. Arbetsträning syftar till att patienten ska återfå sin arbetsförmåga genom att träna på sina ordinarie arbetsuppgifter utan produktionskrav. Arbetssituationen kan också anpassas så att förutsättningar för tidigare återgång i arbete skapas; välavgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter utan krav på många sociala kontakter är ofta att föredra. I de fall stressreaktioner utlösts av svårlösta konflikter rekommenderas konflikthantering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Multimodal rehabilitering, via vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Vid så kallad multimodal rehabilitering samarbetar vårdpersonal från flera yrkesgrupper i team med patienten i syfte att utreda faktorer som vidmakthåller tillståndet för att därefter ta fram gemensamma mål för rehabiliteringen. Multimodal rehabilitering innefattar medicinska, psykologiska, pedagogiska och fysiska insatser, och kombinationen av psykologiska insatser och till exempel fysisk aktivitet/träning ger ofta bättre effekt än andra enskilda insatser.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

FaR med 30–45 min konditions- och styrketräning 2–3 ggr/vecka

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Basal kroppskännedom, för träning av avslappning och andning, via fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Psykoedukation för avdramatisering och stresshantering, via vårdgivare och ev. specialistmottagning

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Psykoterapi och/eller psykosocial behandling för att understödja livsstilsförändringar och stresshantering

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Psykoterapi i grupp, via specialistmottagning

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Arbetsanpassning inkl. stöd till arbetsplatsbesök och successiv återgång via arbetsterapeut

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!