25 juni 2019

F41 Andra ångestsyndrom

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att detta är en övergripande diagnos och att det är viktigt att försöka komma fram till en mer detaljerad diagnos för att kunna rekommendera mer specifika åtgärder.

Tänk på att

Erbjuda en strukturerad första bedömning och utreda samsjuklighet med andra psykiska och kroppsliga sjukdomar

Det är viktigt att skilja på ångest som symtom och specifika, definierade ångestsyndrom. Det är vanligt med samsjuklighet med andra psykiska eller somatiska sjukdomar. De allra flesta patienter kan diagnostiseras med specifika diagnoser.

Genom en strukturerad första bedömning ökar möjligheten att erbjuda en adekvat behandling,och därmed öka patientens möjlighet till adekvat behandling och tidigare återgång i arbete.

Källor: [1]

Försöka undvika sjukskrivning, om det inte är möjligt – välj deltidssjukskrivning

Vid GAD, paniksyndrom och social fobi bör sjukskrivning undvikas helt för att inte befästa och förstärka undvikandebeteendet.

I vissa fall kan en gradvis återgång i arbete vara nödvändig, trots risk för ett initialt ökat ångestpåslag.

Källor: [2, 3]

Information om tillståndet utgör grunden i all behandling

Grundlig information om tillståndet och dess behandling kan i sig vara ångestdämpande. Muntlig information bör alltid kompletteras med skriftlig information med hänvisning till relevanta webbplatser, t ex 1177.se

Källor: [4, 3]

Undvika bensodiazepiner, pga. risk för beroende och kognitiva nedsättningar

För långvariga ångestsyndrom som generaliserat ångestsyndrom (GAD), paniksyndrom och social fobi finns annan effektiv behandling såsom psykologisk behandling eller behandling med antidepressiva läkemedel.

Källor: [1]

Informera om stöd- och patientföreningar, via 1177

Många patienter och anhöriga mår bättre av att tala med någon som har liknande erfarenheter. På 1177.se finns en lista över ett antal rikstäckande föreningar (som inte kräver medlemskap för kontakt) som erbjuder information, stödsamtal, forum och aktiviteter. Alla som är verksamma inom föreningarna har egna erfarenheter av ångestsjukdomar.

Källor: [3, 5, 6, 7]

Åtgärder

Arbetsanpassning – vid behov, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning. Det kan till exempel innebära omfördelning av arbetsuppgifter, då väl avgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter (utan krav på många sociala kontakter) ofta är att föredra.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

I de fall tillståndet utlösts av utdragna konflikter på arbetsplatsen bör arbetsgivaren initiera konflikthantering. Beroende på konfliktens art kan det ibland vara mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan avdelning eller arbetsplats.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller om arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Likaså i fall där tillståndet är utlöst av svårlösta konflikter eller arbetssituationen i sig. Byte av arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [8]

Kognitiv beteendeterapi, via primärvård, företagshälsovård, internetförmedlad KBT eller annan specialistmottagning

Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), har bäst dokumenterad effekt på stress, depression och ångest. Det vetenskapliga underlaget är starkt.

En grundläggande del i behandling av ångestsyndrom är att exponeras för situationer som väcker ångest för att lära sig att hantera denna.

Internetförmedlad KBT, via 1177/Stöd och behandling

I en del landsting finns det möjlighet att få behandling med KBT via internet. Innan behandlingen påbörjas träffar patienten en psykolog eller psykoterapeut som bedömer om behandlingen passar för de besvär patienten har. För behandling via internet krävs att patienten är motiverad och aktiv.

Utförs med hjälp av: Psykolog eller psykoterapeut i primärvård, företagshälsovård, annan specialistmottagning.

Källor: [9, 1, 10]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får, genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR kan bestå av träning med fokus på bibehållen rörlighet, exempelvis konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning (2–3 gånger per vecka). Det kan innebära hemövningar, promenader och träning på gym. Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.

Källor: [3, 11]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!