Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

F41 Andra ångestsyndrom

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Heltidssjukskrivning kan försämra tillståndet, särskilt om problemet är kopplat till påfrestningar i privatlivet

Ångestsyndrom kan vara relaterade till problem i privatlivet som det ibland kan vara svårt att prata om eftersom många patienter känner sig missförstådda av vården. En rapport visar till exempel att många kvinnor drabbas av våld i nära relationer och att de inte får frågan om våld när de kommer till hälso- och sjukvården. Frågor om våld i nära relationer samt om hot, övergrepp och trauman bör därför ställas. Rapporten visade även ett samband mellan våld och sjukskrivningar: personen blev som sjukskriven ännu mer isolerad och utsatt.  Åtgärden heltidssjukskrivning bör därför användas med försiktighet eftersom den kan försämra tillståndet om problemet är relaterat till privatlivet. Oro kan leda till symptom (spänningar, sömnstörningar och smärtor) som kan misstolkas som somatisk sjukdom. Det är också vanligt med samsjuklighet med andra psykiska besvär som depression eller missbruk.

En gradvis återgång i arbete kan underlätta, trots en risk för initialt ökat ångestpåslag

Exponering innebär att personen, under kontrollerade former, utsätts för det som väcker obehag och ångest och tillsammans med sin behandlare går igenom det som upplevs traumatiskt så att personen förstår att det inte är oro och undvikande som gör att en katastrof undviks. Gradvis exponering, som exempelvis återgång i arbete, kan underlätta på sikt, trots att det finns en risk för att ångestpåslaget ökar initialt. Bibehållen aktivitet och kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater kan uppmuntras vid ångestsyndrom, men bedömning av arbetsförmågan ska ske individuellt utifrån individens förutsättningar och sysselsättning.

Vid lindrigt till medelsvårt generaliserat ångestsyndrom, GAD, bör sjukskrivning om möjligt undvikas. Vid medelsvår till svår GAD kan arbetsförmågan vara tillfälligt nedsatt i upp till 4 veckor; deltidssjukskrivning bör övervägas med gradvis återgång i arbete trots risk för ökat ångestpåslag.

Förmedla kontakt med stöd- och patientföreningar

Många patienter och anhöriga mår bättre av att tala med någon som har liknande erfarenheter. På 1177.se finns en lista över ett antal rikstäckande föreningar (som inte kräver medlemskap för kontakt) som erbjuder information, stödsamtal, forum och aktiviteter. Alla som är verksamma inom föreningarna har egna erfarenheter av ångestsjukdomar. Exempel på föreningar och forum är Anhörigas Riksförbund, Autism- och Aspergerförbundet, Bipolarna etc. Svenska Ångestsyndromsällskapet (ÅSS) är en av flera stöd- och patientföreningar med lokala avdelningar som erbjuder personligt stöd vid psykisk ohälsa, föreläsningar och aktiviteter samt nya vänner som vet hur det är att leva med ångest och kan ge stöd i att komma bort från den.

Erbjuda en strukturerad första bedömning

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Ge generella råd för att minska ångest och informera om mindfulnessövningar via 1177

Undvika bensodiazepiner, pga. stor risk för tolerans- och beroendeutveckling

Åtgärder

KBT (kognitiv beteendeterapi) med traumaexponering, mindfulnessbaserad kognitiv terapi eller ACT (Acceptance and Commitment Therapy)

Socialstyrelsen rekommenderar kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering till vuxna med ångestsyndrom. Exempel på sådan KBT är mindfulnessbaserad kognitiv terapi och Acceptance and Commitment Therapy (ACT). Utan adekvat behandling finns risk för en successiv försämring och svåra ångesttillstånd kan leda till självmord utan behandling. Socialstyrelsen rekommenderar därför att hälso- och sjukvården snabbt bör kunna göra en första bedömning av personer med symptom på depression eller ångestsyndrom.

Internetförmedlad behandling är vanligtvis upplagd som ett självhjälpsprogram med stöd av en kvalificerad behandlare via e-post, via plattform eller via telefon. Vissa program utförs dock helt självständigt av patienten eller med visst administrativt stöd. I synnerhet Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi har utvärderats i ett stort antal studier under drygt ett decennium. Även vid interpersonell psykoterapi (IPT) och social fobi finns internetbaserad KBT att tillgå via 1177/Stöd och behandling.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

FaR med konditionsträning (3–5 ggr/vecka), via fysioterapeut

Fysisk aktivitet kan användas som kompletterande behandling vid all form av ångest eftersom det finns grund för viss symptomreduktion både akut och på längre sikt. Många personer med ångestsyndrom (särskilt panikångest) undviker dock fysisk aktivitet, eftersom de upplever att det leder till ökad ångest eftersom den aktivering som sker av det sympatiska nervsystemet ger liknande fysiska reaktioner som uppstår vid stark ångest (hög puls, hjärtklappning, svettning och ökad andning). Om patienten informeras om detta i förväg upplevs dock inte de kroppsliga ångestsymptomen så skrämmande och många kommer att kunna genomföra fysisk aktivitet med gott resultat.

Det är viktigt att nivån på den fysiska aktiviteten anpassas till personens aktuella fysiska status av medicinskt utbildad personal, i samråd med individen. För reduktion av panikångest bör till exempel fysisk aerob träning med hög intensitet rekommenderas 3–5 gånger i veckan. Akut ångestreduktion kan uppnås genom minst 15 minuter av sådan träning. För varaktig ångestreduktion krävs regelbunden sådan träning i minst 10 veckor. Personer med ångest, oavsett typ, bör även rekommenderas muskelstärkande fysisk aktivitet enligt de allmänna rekommendationerna om fysisk aktivitet.

Utförs med hjälp av: Rehabsamordnare och friskvårdsterapeut

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Vid eventuell deltidssjukskrivning ska arbetsgivaren utreda vilka arbetsuppgifter som patienten kan utföra trots sitt ångestsyndrom. Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena inom ramen för individens anställning, i möjligaste mån och efter dialog med arbetsgivaren, anpassas till individens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren ska utreda vad som kan göras för att underlätta arbetsanpassning och omfördelning av arbetsuppgifter. Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd till exempel genom arbetsmetodsanpassning eller arbetstidsanpassning. En omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering kan ibland behövas då väl avgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter (utan krav på många sociala kontakter) ofta är att föredra.

Det är viktigt att arbetsträna och successivt exponeras för det som orsakar ångestpåslagen för att motverka ett flyktbeteende. I de fall tillståndet utlösts av utdragna konflikter på arbetsplatsen bör arbetsgivaren initiera konflikthantering. Det kan också bli mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, avdelning, arbetsplats eller ett annat yrke.

Det kan, på vissa arbetsplatser, till exempel vara svårt att tala om den egentliga orsaken till sjukfrånvaro eller reducerad arbetsprestation vilket innebär att det också blir svårare att vidta rätt åtgärder. Det blir då extra viktigt att frågor om psykisk ohälsa och värdegrundsfrågor, till exempel att alla behandlas med respekt och att mobbning och trakasserier inte tolereras, tas upp. Observera vikten av att samordning mellan Försäkringskassan och arbetsgivaren samt eventuellt företagshälsovård, sker i ett tidigt skede. Här kan behövas hjälp av en rehabkoordinator.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Vid social fobi: Internetbaserad KBT via 1177/Stöd och behandling


Utförs med hjälp av:
Vårdgivare

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!