25 juni 2019

F32 Depressiv episod

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Grundlig utredning av patientens hälsa är viktigt för att ställa diagnos, bedöma svårighetsgrad och ge adekvat behandling

Det är viktigt att ställa frågor om vad patienten tror är orsak till besvären, hur sömnen fungerar, hur hem- och arbetssituation ser ut och hur länge patienten haft problem.

Alkohol- och droganamnes är också viktigt då cirka 20–30 procent av patienter med psykisk ohälsa har ett missbruk eller ett beroende.

Fråga även om hot, våld och övergrepp då våldsutsatta personer kan reagera med symtom som sömnbesvär, oro, nedstämdhet. Det kan också vara så att personen blir våldsutövande som en följd av sin depression.

Genom att kartlägga detta noggrant säkerställs att patienten får adekvata behandlingsinsatser.

Källor: [1, 2, 3, 4]

Vid svår depression remittera patienten för snar psykiatrisk bedömning

Bedömning bör göras av specialist då behandling av denna grupp ofta innebär behov av specialpsykiatrisk insats.

Källor: [2, 5, 6]

Heltidssjukskrivning ökar risken för långtidssjukskrivning

Försök att undvika sjukskrivning vid lindrig förstagångsdepression. Om sjukskrivning inte kan undvikas, välj om möjligt deltidssjukskrivning. Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap.

Uppmuntra patienten att vara så aktiv som möjligt, vilket inkluderar återgång i arbetet före avslutad behandling. Studier tyder på att bibehållen kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater är gynnsamt och kan främja läkningen.

Källor: [7, 1, 6]

Besök på arbetsplatsen är viktigt och underlättar vid återgång i arbete

Vid heltidssjukskrivning är det viktigt att inte tappa kontakten med sin arbetsplats. Regelbunden kontakt med arbetsplatsen under sjukskrivningstiden är av stor vikt.

Medarbetaren får möjlighet att hålla sig uppdaterad om vad som händer och har bibehållen kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap, vilket underlättar vid återgång i arbetet.

Källor: [1]

Diskutera hur patienten kan minska risken för återinsjuknande

Cirka 75–80 procent av patienter med en tidigare depressiv episod drabbas av återinsjuknanden. Stress, skadligt substansbruk (alkohol, tabletter, droger) och sömnbrist ökar risken för återinsjuknande och även för självmord. Diskussion bör föras kring hur patienten kan förbättra sin situation.

Källor: [2]

Informera om egenbehandling, exempelvis mindfulnessövningar via 1177 Vårdguiden

På 1177 Vårdguiden finns ett kapitel som handlar om hälsa och livsstil. Här finns tips om både stresshantering, sömn, fysisk aktivitet och kost.

Källor: [8, 9]

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Forskning visar att förebyggande insatser, såsom information, råd och stöd, kan förhindra ohälsa hos barn till sjuka föräldrar.

Det är därför viktigt att få kännedom om patientens familjesituation, för att kunna initiera insatserna så tidigt som möjligt.

Ett övergripande mål i Hälso- och Sjukvårdslagen (SFS 2017:30) är att barn och deras behov alltid ska uppmärksammas i de situationer där de riskerar att fara illa när vuxenvärlden sviktar av olika skäl.

Källor: [10]

Åtgärder

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabkoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [11]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra inom ramen för vad verksamheten tillåter för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning. Arbetsanpassningen bör ske i dialog mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

En omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering kan ibland behövas då väl avgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter (utan krav på många sociala kontakter) ofta är att föredra.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt eller om arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas.

Om depressionen har att göra med olösta konflikter på arbetsplatsen kan det bli mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, avdelning, arbetsplats eller ett annat yrke. Byte av yrke och/eller arbetsgivare hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare, ev. företagshälsovård.

Källor: [12, 13, 1, 7]

KBT, kognitiv beteendeterapi, via primärvård, företagshälsovård, internetförmedlad KBT eller specialistmottagning

Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), har bäst dokumenterad effekt på stress, depression och ångest. Det vetenskapliga underlaget är starkt och på lång sikt ger åtgärden lika stor respons som antidepressiva läkemedel.

Internetförmedlad KBT via 1177 Stöd och behandling

I en del landsting finns det möjlighet att få behandling via internet. Innan behandlingen påbörjas träffar patienten en psykolog eller psykoterapeut som bedömer om behandlingen passar för de besvär patienten har. För behandling via internet krävs att patienten är motiverad och aktiv.

Utförs med hjälp av: Psykolog eller psykoterapeut i primärvård, företagshälsovård eller annan specialistmottagning.

Källor: [5, 6, 14]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal), FaR-ledare

Fysisk aktivitet är en viktig komponent för att minska risken för försämring. FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får, genom FaR hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

FaR ger större stresstålighet, förbättrat stämningsläge och bättre sömn.

Fysisk aktivitet kan vid lindrig och medelsvår depression minska depressiva symptom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT).

Vid medelsvår till svår depression bör den fysiska aktiviteten ske parallellt med övrig antidepressiv behandling (medicinering, samtalsterapi).

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [15, 16, 17]

Specialistbedömning, via specialistpsykiatri

För patienter där insatta åtgärder i primärvården inte givit önskad effekt bör patienten remitteras till specialistvård för bedömning och vidare behandling.

Vid svår depression bör patienten remitteras för snar psykiatrisk bedömning då behandling av denna grupp ofta innebär behov av specialpsykiatrisk insats.

Källor: [16, 5, 6]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!