Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

F32 Depressiv episod

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Fråga om våld, hot och övergrepp

Depressioner har en stark genetisk komponent, även om sociala faktorer spelar en större roll än vid bipolär sjukdom. Våldsutsatta personer kan reagera med symptom som sömnbesvär, oro och nedstämdhet och därför bör frågor om våld, hot eller övergrepp ställas.
Det kan också förhålla sig omvänt: att personen blir våldsutövande som en följd av sin depression. Affektutbrott och aggressivitet ingår nämligen i hälften av depressionsfallen. I svårare fall kan aggression hos sådana personer övergå i fysisk våldsutövning, särskilt efter alkoholkonsumtion.

Stress, skadligt substansbruk och sömnbrist ökar risken för återinsjuknande

Cirka 75–80 procent av patienter med en tidigare depressiv episod drabbas av återinsjuknanden. Missbruk av alkohol och droger liksom arbetsrelaterad stress och sömnbrist ökar risken för återinsjuknande och även för självmord. Arbetsrelaterade eller socialt belastande faktorer och risker, eventuellt missbruk och sömnvanor, bör därför utredas, och en diskussion bör föras kring hur patienten kan förbättra sin situation.

Uppmuntra till fortsatt sysselsättning och, om aktuellt, fortsatt kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater

När patienten har återhämtat sig tillräckligt är det viktigt att uppmuntra till bibehållen aktivitet och kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater. Studier tyder på att detta är gynnsamt och kan främja läkningen. En patient som sjukskrivits för depressiv episod kan normalt återgå i arbete före avslutad behandling. Personer med okomplicerade förstagångsdepressioner kan vid adekvat behandling ofta uppnå förbättrad funktion inom tre månader.

Utreda samsjuklighet, inklusive alkohol- och droganamnes

Beakta barns behov av information, råd och stöd, enligt barnperspektivet

Kartlägga grad av depression med hjälp av självskattning i ett frågeformulär

God effekt av psykoterapi kan ske redan inom fyra veckor, men mer sannolikt efter minst åtta veckor beroende på grad

Informera om egenbehandling, exempelvis mindfulnessövningar via 1177 Vårdguiden

Åtgärder

FaR med konditionsträning 3–7 ggr/vecka och styrketräning 2–3 ggr/vecka

Fysisk aktivitet kan vid lindrig och medelsvår depression minska depressiva symptom i liknande grad som antidepressiva läkemedel eller kognitiv beteendeterapi (KBT). Därför rekommenderas aerob eller muskelstärkande fysisk aktivitet genom FaR (fysisk aktivitet på recept). Främst förordas ledarledd aerob träning med måttlig till hög intensitet. Måttlig kan innebära cirka 150 minuters träning per vecka (fördelat på 3–7 gånger). Styrketräning 2–3 gånger per vecka kan vara ett komplement till den aeroba träningen.
Vid medelsvår till svår depression bör den fysiska aktiviteten ske parallellt med övrig antidepressiv behandling (medicinering, samtalsterapi). Den rekommenderade dosen av fysisk aktivitet vid depression motsvarar generella rekommendationer för att förebygga andra sjukdomar som är vanliga vid depression (hjärt-kärlsjukdom, diabetes, fetma). Många kroniska somatiska sjukdomar ökar dessutom risken för depression.

Utförs med hjälp av: Rehabsamordnare och fysioterapeut

KBT (kognitiv beteendeterapi), t.ex. Acceptance and Commitment Therapy (ACT)

Behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT), till exempel genom Acceptance and Commitment Therapy (ACT), har visat sig ha god effekt på stress, depression och ångest. Det vetenskapliga underlaget är starkt och på lång sikt ger åtgärden lika stor respons som antidepressiva läkemedel. Även på kort sikt har ACT (måttlig) effekt på depressionssymptom jämfört med placebo och sedvanlig behandling.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Vid lindriga och medelsvåra depressiva episoder kan patienten ofta vara hjälpt av att bibehålla aktivitet och arbete. Om arbetssituationen är gynnsam rekommenderar Socialstyrelsen fortsatt kontakt med arbetsplatsen. Detta eventuellt med arbetsanpassning eftersom bristen på egen motivation kan leda till passivitet och försämring. Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena inom ramen för individens anställning, i möjligaste mån och efter dialog med arbetsgivaren, anpassas till individens särskilda förutsättningar. Arbetsgivaren ska utreda vad som kan göras för att underlätta arbetsanpassning och omfördelning av arbetsuppgifter. Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd till exempel genom arbetsmetodsanpassning eller arbetstidsanpassning. En omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering kan ibland behövas då väl avgränsade och för personen väldefinierade arbetsuppgifter (utan krav på många sociala kontakter) ofta är att föredra. Därför är det redan på ett tidigt stadium väsentligt att kontakta arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.

Rehabkoordinator kan också fungera som ett stöd till successiv återgång i arbete. Om depressionen har att göra med olösta konflikter på arbetsplatsen kan det bli mer fördelaktigt att rehabilitera till en annan typ av arbetsuppgifter, avdelning, arbetsplats eller ett annat yrke. Det kan, på vissa arbetsplatser, till exempel vara svårt att tala om den egentliga orsaken till sjukfrånvaro eller reducerad arbetsprestation vilket innebär att det också blir svårare att vidta rätt åtgärder. Det blir då extra viktigt att frågor om psykisk ohälsa och värdegrundsfrågor, till exempel att alla behandlas med respekt och att mobbning och trakasserier inte tolereras, tas upp.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare, Försäkringskassan, ev. företagshälsovård samt rehabkoordinator

Psykoterapi: KBT, Acceptance and Commitment Therapy (ACT), interpersonell psykoterapi (IPT), psykodynamisk korttidsterapi (ISTDP)

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Internetbaserad KBT, via 1177 Stöd och behandling

Utförs med hjälp av: Vårdgivare

Behandling med rTMS (repetitiv transkraniell magnetstimulering)

Utförs med hjälp av: Vårdgivare

Utredning enligt DSM IV-kriterier via psykiatrisk klinik

Utförs med hjälp av: Vårdgivare

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!