Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

S62 Fraktur på handled och hand

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Instruera om högläge och rörlighetsträning för att förebygga stelhet efter avgipsning samt andra ev. komplikationer

Patienten bör tidigt instrueras om högläge (handen ovan hjärthöjd) och rörlighetsträning. Patienten bör också informeras om vikten av att använda handen i lättare dagliga aktiviteter och successivt öka belastningen så långt smärtan tillåter. Att helt försöka undvika smärta kan riskera onödig stelhet, rörelseinskränkning och för lite träning. Vanligtvis ökar styrkan efter hand; ibland behöver patienten även mer specifik träning av handstyrka och handledsstabilitet, t.ex. med redskap som gummiband eller träning i en praktisk aktivitet.  Efter avgipsning kan svullnad kvarstå (i både handled, hand och fingrar) och då rekommenderas fortsatt högläge och kompression.

Alkoholkonsumtion försvårar läkningen

Det har konstaterats att hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhetsfraktur. Många frakturer är också alkoholrelaterade – de uppstår efter t.ex. trafikolyckor, fall eller våld. Men stora mängder alkohol har även visat sig försvåra läkningsprocessen för frakturer. Försök på möss har visat att alkohol förhindrar läkningen på flera sätt, främst genom en sämre nybildning av ben, men också för att den benvävnad som bildades var mindre hård.

Utreda hur rörelseinskränkningen begränsar patientens förmåga att arbeta och vad patienten kan utföra även under pågående gipsbehandling.

Det är viktigt att utreda på vilka sätt eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras så att de går att utföra t.ex. även under gipsbehandling. Arbetsterapeut kan, genom funktionstester och kunskaper om olika arbetsuppgifters belastning, bidra i utredningen av vad patienten kan utföra.

Efter gipsning upplever de flesta lätta smärtor under de första dagarna. Lite smärta är alltså normalt, men kraftiga smärtor och ”smärtstötar” är som regel ett budskap från kroppen att belastningen på brottstället är för hög. Vid vissa frakturer tillåts direkt fri belastning till smärta, i andra fall är det lämpligare med partiell belastning. Det är ofta bra att underhålla styrkan i handen genom att även under gipsbehandlingen låta handen göra så många vardagliga moment som smärtan tillåter. Styrkan i handen blir annars fort nedsatt och tar ofta lång tid att träna upp.

Efter avgipsning är det också viktigt att patienten använder sin hand naturligt i dagliga aktiviteter och ökar belastningen successivt. Patienten bör dock göras medveten om att ett intensivt användande av handen kan eventuellt ge ökad svullnad och smärta, särskilt vid belastande arbetsuppgifter. Vid behov kan specifik träning behövas för ökad rörlighet i fingrar och tumme.

I ett tidigt skede ska arbetstagaren också själv ges möjlighet att föreslå ergonomiska och organisatoriska lösningar. Det kan till exempel handla om ergonomiska hjälpmedel som underarmsortos, handledsstöd, griptång, alternativa pekdon och lyfthjälp över till maskiner som gör vissa manuella arbetsmoment.

Heltidssjukskrivning kan försämra tillståndet, särskilt om problemet är kopplat till påfrestningar i privatlivet

Informera om rök-, kost- och alkoholvanor i syfte att förebygga benbrott, via 1177 Vårdguiden

Åtgärder

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Frakturer kan vara av olika svårighetsgrad och läkningen tar oftast lång tid. Flertalet, om de inte har väldigt tunga manuella arbeten, kan dock återgå i arbete. Tiden till arbetsåtergång beror ofta mest på arbetets art. Vid icke-belastande arbete kan patienten ofta återgå i arbete redan inom en vecka. Vid för handleden tungt arbete kan arbetsåtergång ibland ske först efter läkning och rehabilitering till lämplig styrka och rörlighet, vilket kan innebära sjukskrivning i 10–12 veckor, ibland längre. Kontusion och distorsion medför i normalfallet nedsatt arbetsförmåga främst i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas – och då i upp till 3 veckor. Axeldistorsioner och frakturer medför i normalfallet i första hand nedsatt arbetsförmåga i manuella arbeten och i arbeten där armen måste användas. Arbetsförmågan kan i dessa fall vara nedsatt i upp till 4 månader.

Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom arbetsmetodsanpassning eller tillhandahållande av arbetshjälpmedel. Vid frakturer kan det bli aktuellt med ergonomiska förbättringsåtgärder, arbetsuppgifter som bättre anpassats till individens särskilda förutsättningar eller, om så skulle krävas, omplacering. Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Arbetsanpassning utförs i dialog med arbetsgivaren och företagshälsovården.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Fysioterapi eller arbetsterapi med rörlighetsträning och ödemprofylax (särskilt viktigt vid fraktur på os scaphoideum)

Tidig korrekt behandling är viktigt för läkning av frakturer, t.ex. obelastad aktiv rörelseträning av fria leder i arm och hand och råd om lämplig belastning i aktivitet. Patienten bör tidigt börja med rörlighetsträning genom att t.ex. använda handen i lättare aktiviteter i dagliga livet.

Arbetsterapeut eller fysioterapeut bör kontaktas för träningsprogram med fortsatt rörlighetsträning och ödemprofylax och rådgivning om aktiviteter som kan avlasta frakturområdet, t.ex. att lyfta och bära med föremål nära kroppen, att gå nära vid öppning av tunga dörrar, att använda båda händerna för att hantera pärmar, vattenkanna etc. Det kan också vara aktuellt med hjälpmedel, t.ex. handledsstöd, vid behov.

De första dagarna efter en skada/operation är det naturligt med svullnad som därefter successivt ska avta.  Högläge ökar avflödet från extremiteten och minskar svullnaden. Högläge och övningar med skumgummiboll gäller så länge det finns en benägenhet till svullnad, ofta även en tid efter avgipsning. Vid svullnad bör aktiv obelastad handledsrörlighet tränas under ca 2 veckor enligt träningsprogram för handledsfraktur kombinerat med styrketräning vid behov, till exempel inför återgång till tungt arbete. Pumpövningar med skumgummiboll eller deg kan pressa undan onödig vätska i vävnaderna och minska svullnaden i handen. Kyla kan också minska svullnad och även ge en smärtlindrande effekt.

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller fysioterapeut

Vid risk för karpaltunnelsyndrom: ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Vid karpaltunnelsyndrom blir utrymmet i karpaltunneln för trångt och medianusnerven kommer i kläm, vilket ger domningar och ibland även smärtor i handen. Karpaltunnelsyndrom kan uppstå av olika skäl, men personer som under lång tid exponerats för vibrerande verktyg eller har repetitiva arbetsuppgifter kan t.ex. utveckla karpaltunnelsyndrom.

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan i synnerhet extra tunga, vibrerande och repetitiva arbetsuppgifter bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären. Det kan till exempel handla om att variera pekdon (rullstav, pekpenna, styrkula), att anpassa höjden på tangentbordet, att använda kortkommandon liksom varierade arbetsställningar. Vibrerande verktyg bör undvikas.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Utprovning av hjälpmedel inkl. stödskena, via arbetsterapeut eller fysioterapeut

Måttliga karpaltunnelsyndrom bör få ett stabilt handledsstöd nattetid med handleden i neutralläge som förhindrar flexion i handleden och därmed ytterligare förträngning av karpaltunneln. Andra hjälpmedel som kan behöva provas ut är sådana som ger möjlighet till andra arbetsställningar, t.ex. olika typer av pekdon (rullstav, pekpenna, styrkula).

Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller fysioterapeut

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!