Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.
Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.
Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.
Såväl direkt som indirekt våld orsakar underarmsfrakturer, men särskild uppmärksamhet bör ägnas isolerade underarmsfrakturer eftersom dessa kan vara parerskador, dvs. skador som uppstår när man värjer sig mot ett slag eller ramlar och tar emot sig.
Frågor om våld i nära relation bör därför ställas och vid behov utredas närmare. Kvinnor kommer inte själva till hälso- och sjukvården och säger att de är utsatta för våld i sin relation, utan någon måste ställa frågan rätt ut. Våldet bör beskrivas så objektivt och tydligt som möjligt, även om patienten inte tänker göra en anmälan i nuläget.
Källor: [1, 2, 3]
Det har konstaterats att hög alkoholkonsumtion ökar risken för benskörhetsfraktur. Många frakturer är också alkoholrelaterade – de uppstår efter t.ex. trafikolyckor, fall eller våld. Stora mängder alkohol har visat sig försvåra läkningsprocessen för frakturer.
Källor: [4, 5, 6, 7]
Det är viktigt att utreda på vilka sätt en eventuell rörelseinskränkning begränsar patientens förmåga att utföra sina arbetsuppgifter liksom hur dessa kan förändras.
I ett tidigt skede bör arbetstagaren i dialog med arbetsgivaren diskutera ergonomiska och /eller organisatoriska lösningar för att kunna arbeta trots eventuella begränsningar.
Källor: [8, 9, 10, 11]
Det finns ett samband mellan våld och sjukskrivningar, och genom sjukskrivning blir personen ännu mer isolerad och utsatt.
Källor: [12, 3]
Kontrollera med patienten att de fått instruktioner om avlastad rörelseträning och ödemprofylax i samband med utskrivning från sjukhuset.
Efter en underarmsfraktur svullnar handen lätt. Svullnaden kan bidra till ökad stelhet och smärta men högläge och aktiva rörelser kan förhindra svullnad och stelhet.
Under pågående gipsbehandling är det lämpligt att utföra kraftiga pumprörelser och att använda handen i lättare aktiviteter som t.ex. påklädning och vid måltider. Dock bör inte tunga saker bäras i den skadade handen under gipstiden.
Källor: [8]
Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan.
Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder, som exempelvis ergonomiska hjälpmedel, eller genomgång av arbetsteknik.
Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.
Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.
Källor: [13, 14]
Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.
Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.
Förutom översyn av den fysiska arbetsmiljön genom ergonomisk arbetsplatsbedömning kan andra förändringar också behöva göras i arbetsorganisationen. Exempel på arbetsanpassningar är att individen under en tid får andra arbetsuppgifter eller omplaceras till en annan arbetsplats hos arbetsgivaren.
Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.
Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.
Källor: [13]
Efter adekvat frakturbehandling bör arbetsterapeut eller fysioterapeut kontaktas för träningsprogram med fokus på rörlighet initialt och därefter stegrad styrketräning.
Hos arbetsterapeuten eller fysioterapeuten får patienten också råd om hur frakturområdet kan avlastas vid olika aktiviteter. Det kan också vara aktuellt med hjälpmedel vid behov.
Utförs med hjälp av: Arbetsterapeut eller fysioterapeut.
Källor: [15, 8, 16, 17]
Det är viktigt att förebygga osteoporos och göra osteoporosutredningar för patienter med många riskfaktorer och / eller lågenergifrakturer, dvs. frakturer efter små fall eller stötar, som kan ge misstanke om osteoporos.
För att ta ställning till om bentäthetsmätning ska utföras bör frakturrisken beräknas enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer.
Flera olika undersökningar kan göras, särskilt bentäthetsmätningar då tätheten av benmineraler (särskilt kalcium) mäts i skelettet.
Utförs med hjälp av: Primärvård eller osteoporosmottagning.
Källor: [18, 19, 20]
Bland praktiska frakturpreventiva åtgärder finns kost med rekommenderat intag av kalcium och vitamin D. Vid kraftig övervikt bör viktreducering initieras så tidigt som möjligt, men överdriven bantning bör undvikas.
Flera livsstilsfaktorer än kosten har betydelse för osteoporos och frakturrisk. Regelbunden motion och rökfrihet minskar också risken att drabbas av osteoporos och frakturer på grund av benskörhet.
Utförs med hjälp av: Dietist eller kostrådgivare.
Källor: [18, 19, 20]
Tack för att du hjälper oss!