Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M23 Andra sjukliga förändringar i knäled

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Artros är en sjukdom som kan påverka arbetsförmågan och berättigar därför till förebyggande sjukpenning för rehabilitering i form av t.ex. fysioterapi och artrosskola. Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning (även för arbetssökande). Patienten ersätts då för den tid som aktiviteten pågår. Villkoret för den förebyggande sjukpenningen är bl.a. att aktiviteten ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan.

Symptomen ofta tyder på tidigt utvecklad knäartros

I gruppen patienter som har fått diagnosen M23 finns, enligt SBU, anledning att tro att symptomen i själva verket kan tyda på knäartros i ett tidigt skede. Observera att Socialstyrelsen då avråder från artroskopisk kirurgi. Andra knädiagnoser kan uteslutas genom att en artroskopi görs. Om det visar sig vara artros så är det viktigt att initialt rekommendera konservativ behandling eftersom protesoperation endast fungerar ett begränsat antal år, särskilt för patienter yngre än 65 år. Anledningen tycks vara att denna patientgrupp ofta utsätter sina proteser för höga påfrestningar.

För inaktiva gör redan fem minuters träning om dagen skillnad

Övervikt, inaktivitet och ledskador är påverkbara riskfaktorer, men motion och viktkontroll både förebygger artros och lindrar symptom . Eftersom smärta förekommer i samband med belastning vid artros finns ofta en oro hos patienten för att aktivitet ska påskynda artrosutvecklingen. Det finns inga belägg för att t.ex. motion skulle påskynda sjukdomsförloppet, däremot leder inaktivitet till försämring. Det är viktigt att kartlägga kost- och motionsvanor och att bryta passivitet. Träning, om än bara fem minuter om dagen initialt, ger positiva effekter för den som tidigare varit inaktiv. Patienten bör dock först få råd om lämpliga aktiviteter och förstå betydelsen av att kroppsvikten kontrolleras, även vid måttlig övervikt.

Åtgärder

FaR med konditions-, styrke- eller funktionell träning (2–3 ggr/vecka), via fysioterapeut

Fysisk aktivitet är grundbehandlingen vid artros och knäskador. Det är viktigt att patienten initialt träffar en fysioterapeut för att ta fram ett individanpassat successivt stegrat träningsprogram. Syftet är att lindra smärta och förebygga eller vända på skadliga förändringar i brosk, ben, ligament och muskler. FaR (fysisk aktivitet på recept) kan bestå av konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning. Det kan innebära såväl hemövningar och promenader som träning hos fysioterapeut eller på gym (särskilt av muskulaturen på lårens framsidor). Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling.

Utförs med hjälp av: Artrosskola eller fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan . Det är arbetsgivarens ansvar i samverkan med företagshälsovård att koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom omfördelning av arbetsuppgifter, arbetsmetodsanpassning, tillhandahållande av arbetshjälpmedel eller omplacering under en begränsad tidsperiod. Arbetsförmågan är normalt inte helt nedsatt vid arbeten som inte belastar knälederna i någon större omfattning. Tänk dock på att beskriva patientens begränsningar inför eventuellt byte till lättare arbetsuppgifter. Arbetsanpassning utförs i dialog med arbetsgivaren och företagshälsovård, lämpligen till följd av en ergonomisk arbetsplatsbedömning.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!