Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

M17 Knäartros

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Förebyggande sjukpenning för fysioterapi kan vara ett lämpligt alternativ till sjukskrivning

Artros är en sjukdom som kan påverka arbetsförmågan och berättigar därför till förebyggande sjukpenning för rehabilitering i form av t.ex. fysioterapi och artrosskola. Förebyggande sjukpenning kan vara ett alternativ till sjukskrivning (även för arbetssökande). Patienten ersätts då för den tid som aktiviteten pågår. Villkoret för den förebyggande sjukpenningen är bl.a. att aktiviteten ordinerats av läkare, förebygger sjukdom eller förkortar sjukdomstiden och att den har godkänts av Försäkringskassan.

Kartlägga kost- och motionsvanor – för inaktiva gör redan fem minuters träning om dagen skillnad

Övervikt, inaktivitet och ledskador är påverkbara riskfaktorer, men motion och viktkontroll både förebygger artros och lindrar symptom . Eftersom smärta förekommer i samband med belastning vid artros finns ofta en oro hos patienten för att aktivitet ska påskynda artrosutvecklingen. Det finns inga belägg för att t.ex. motion skulle påskynda sjukdomsförloppet, däremot leder inaktivitet till försämring. Det är viktigt att kartlägga kost- och motionsvanor och att bryta passivitet. Träning, om än bara fem minuter om dagen initialt, ger positiva effekter. Patienten bör dock först få råd om lämpliga aktiviteter och förstå betydelsen av att kroppsvikten kontrolleras, även vid måttlig övervikt.

Informera om vikten av konservativ behandling och att en genomsnittlig protes endast håller ett begränsat antal år

Uteslut andra knädiagnoser genom att göra en artroskopi. Om det ändå visar sig vara artros så är det viktigt att initialt rekommendera konservativ behandling eftersom en protes endast håller ett begränsat antal år, särskilt för patienter yngre än 65 år. Anledningen tycks vara att denna patientgrupp ofta utsätter sina proteser för höga påfrestningar.

Patientriktad information om diagnosen och behandlingsmöjligheter finns via 1177 Vårdguiden

Ultraljudsbehandling inte har någon påvisad effekt

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna bör byte av arbete övervägas tidigt

Rekommenderade åtgärder

FaR med konditions-, styrke- eller funktionell träning (2–3 ggr/vecka), via artrosskola eller fysioterapeut

Det är viktigt att patienten initialt träffar en fysioterapeut för att ta fram ett individanpassat successivt stegrat träningsprogram. Fysisk aktivitet på recept kan bestå av konditions- eller styrketräning alternativt funktionell träning, 2–3 gånger per vecka. Det kan innebära såväl hemövningar och promenader som träning hos fysioterapeut, på artrosskola eller gym (särskilt av muskulaturen på lårens framsidor). Andra lämpliga aktiviteter kan vara vattengymnastik och cykling. Minst 150 minuters träning per vecka leder till minskad smärta och förbättrad funktion. Gör patienten uppmärksam på att det initialt gör mer ont att träna men att smärtan sedan minskar och att minskningen kan kvarstå upp till 12–18 månader om träningen upprätthålls. Regelbunden handledd träning är ett påvisat stöd.

Utförs med hjälp av: Artrosskola eller fysioterapeut

Ergonomisk arbetsplatsbedömning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

En ergonomisk arbetsplatsbedömning bör göras så att återgång i arbete underlättas. Den ergonomiska arbetsplatsbedömningen innebär att arbetsplatsens utformning, arbetsuppgifter, miljö och krav bedöms i relation till arbetsförmågan. Det är arbetsgivarens ansvar att i samverkan med företagshälsovård koppla in rätt kompetens, exempelvis ergonom eller arbetsterapeut, som gör bedömningen och föreslår lämpliga åtgärder som exempelvis hjälpmedel eller utbildningsbehov. Förslagen kan också handla om att fördela arbetsuppgifter och bevilja eventuella hjälpmedel.

Genom ergonomiska förbättringsåtgärder kan arbetsuppgifterna – särskilt de som innebär extra tungt arbete – bättre anpassas till individens särskilda förutsättningar. Eftersom man kan få besvär trots optimerad ergonomi är det dock också viktigt att arbetstagaren/patienten ges möjlighet att diskutera ergonomiska lösningar för de delar av arbetet som personen upplever är associerade med besvären.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsanpassning kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom arbetsmetodsanpassning eller tillhandahållande av arbetshjälpmedel. Även om arbetsförmågan normalt inte är helt nedsatt vid arbeten som inte belastar knälederna i någon större omfattning bör mycket tungt fysiskt arbete undvikas helt. Det kan bli aktuellt med arbetsuppgifter som bättre anpassats till individens särskilda förutsättningar eller, om så skulle krävas, omplacering. Tänk dock på att beskriva patientens begränsningar inför eventuellt byte till lättare arbetsuppgifter.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Arbetsanpassning utförs i dialog med arbetsgivaren och företagshälsovård, lämpligen till följd av en ergonomisk arbetsplatsbedömning.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Kostrådgivning, via dietist eller utbildad sjukvårdspersonal

Överviktiga patienter hänvisas till dietist för kostrådgivning. För bästa resultat bör viktreducering initieras så tidigt som möjligt. Det krävs kontinuitet och motivation för bestående resultat, och uppföljande samtal kan bidra.

Utförs med hjälp av: Dietist eller utbildad sjukvårdspersonal

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!