Logotyp för Rätt sjukskrivning
25 juni 2019

R53 Sjukdomskänsla och trötthet

Råd och åtgärder vid arbetslivsinriktad rehabilitering.

Råden inleds med ”tänk på att” och är avsedda att påminna läkaren om faktorer som är viktiga samt utgör ett stöd i samtalet med patienten.

Åtgärderna kan med fördel skrivas in i intyget som medskick till andra aktörer, till exempel rehabiliteringskoordinator eller arbetsgivare, så att åtgärderna kan komma igång så snart som möjligt.

Tänk på att

Utesluta andra bakomliggande somatiska och psykiska åkommor

Det är ovanligt med trötthet som isolerat symtom – tröttheten är ofta en normal kroppslig reaktion på sömnbrist, stress eller fysisk ansträngning. Det är dock viktigt att utesluta andra bakomliggande orsaker, t.ex. läkemedelsbiverkningar eller andra somatiska eller psykiska åkommor.

Källor: [1, 2, 3]

Diskutera potentiella arbetsrelaterade och/eller socialt belastande faktorer

Sjukdomskänsla och trötthet som inte går att vila bort kan ha många orsaker. De som inte beror på annan fysisk eller psykisk ohälsa är ofta kopplade till livet som sådant eller till arbetet med stress, för lite sömn, relationsproblem, sorg, dålig ekonomi och för lite motion.

Tänk därför på att diskutera olika potentiella faktorer bakom tillståndet.

Källor: [4, 5]

Försöka undvika sjukskrivning och uppmuntra till fortsatt sysselsättning

Eftersom tillståndet kan ha psykiska orsaker är det extra viktigt att patienten inte isolerar sig. Studier tyder på att fortsatt kontakt med arbetsgivare och kolleger är gynnsamt. Om sjukskrivning inte kan undvikas, välj om möjligt deltidssjukskrivning.

Deltidssjukskrivning gör att medarbetaren bibehåller kontakt med kollegor och chef, behåller sin yrkesidentitet och motverkar känsla av utanförskap.

Observera att arbetsrelaterade stressfaktorer, som till exempel dåliga relationer, kan vara orsak till besvären; i de fall reaktioner utlösts av svårlösta konflikter bör konflikthantering initieras snarast.

Källor: [4, 5]

Fysisk aktivitet har väldokumenterad effekt på psykiskt välbefinnande

Fysisk aktivitet har väldokumenterad effekt på psykiskt välbefinnande, bemästring, minne, koncentration och stressfysiologiska system.

Regelbunden fysisk aktivitet gör oss piggare, förbättrar sömnen och ökar vår förmåga att hantera stress.

Alla vuxna behöver minst 30 minuters fysisk aktivitet om dagen. Det kan handla om allt från dagliga promenader till olika former av gruppträning. Ansträngningen bör ligga på en nivå som gör att värmen i kroppen ökar något, man får gärna bli lite andfådd och svettig.

Källor: [6, 7, 8, 9]

Åtgärder

Rehabkoordinering och plan för återgång i arbete, via rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare

Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning.

Rehabkoordinatorn utreder arbets- och livssituation och stöttar patienten utifrån önskemål och förutsättningar, samordnar insatser och samverkar inom vårdenheten och övriga verksamheter i hälso- och sjukvården samt koordinerar vid behov samverkan med arbetsgivaren, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten.

Syftet med samordningen är en tydlig sjukskrivnings-och rehabiliteringsplan för återgång i arbete. Planen inkluderar planerade åtgärder, uppföljning, tidsplan, vem som ansvarar för vad och hur återgång i arbete skall ske.

Utförs med hjälp av: Rehabiliteringskoordinator eller vårdsamordnare.

Källor: [10]

Arbetsanpassning, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren/patienten kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete.

Arbetsanpassning innebär att arbetsförhållandena anpassas till individens särskilda förutsättningar, inom ramen för individens anställning.

Det kan innebära att individen har samma arbetsuppgifter som tidigare, men får stöd t.ex. genom arbetsmetodsanpassning, hjälp att prioritera arbetsuppgifter eller tillhandahållande av arbetshjälpmedel.

Om arbetsanpassning rekommenderas är det viktigt att arbetsgivaren tydligt informeras om vilka funktionsnedsättningar som påverkar arbetsförmågan.

Om det inte går att anpassa arbetsuppgifterna på ett tillfredsställande sätt och arbetstagaren trots anpassningar inte klarar att utföra sitt arbete bör byte av arbete eller arbetsplats övervägas. Hanteras i överenstämmelse med arbetsrättslig reglering.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård.

Källor: [5]

FaR, Fysisk aktivitet på recept, via FaR-förskrivare, (all legitimerad HoS-personal)

FaR kan ordineras till patienter i både öppen-och slutenvård, som bedöms klara av att utföra aktiviteten utanför sjukvårdens regi.

Patienten får, genom FaR, hjälp av en handledare att prova sig fram till vilka fysiska aktiviteter som passar (konditions- eller styrketräning) och sedan ett individuellt träningsprogram.

Alla vuxna från 18 år och uppåt rekommenderas att vara fysiskt aktiva i minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig och av aerob karaktär som ger en ökning av puls och andning.

Utförs med hjälp av: FaR-förskrivare, FaR-ledare.

Källor: [8]

Vid kroniskt trötthetssyndrom: Kognitiv beteendeterapi i kombination med GET (gradvis ökad träning), via specialistmottagning

Vid kroniskt trötthetssyndrom tros kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med gradvis ökad träning, graded exercise therapy (GET) ge en positiv effekt.

GET innebär att behandlare och patient gemensamt sätter upp träningsmål. Behandlingen går ut på att man håller sig till sin träningsplan, varken mer eller mindre, oavsett om man har en bra eller dålig dag.

Utförs med hjälp av: Specialistmottagning.

Källor: [11]

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!