Logotyp för Rätt sjukskrivning


Obs! Informationen på denna webbplats är under omarbetning samt revision och kommer att uppdateras inom kort


4 juni 2018

R53 Sjukdomskänsla och trötthet

Råd och åtgärder vid arbetsinriktad rehabilitering. "Tänk på att..." inleder råden till läkaren under samtalet med patienten. Åtgärderna kan skrivas in i intyget som medskick till de ansvariga aktörerna att agera på.

Tänk på att

Diskutera potentiella arbetsrelaterade och/eller socialt belastande faktorer

Sjukdomskänsla och trötthet som inte går att vila bort kan ha många orsaker. De som inte beror på annan fysisk eller psykisk ohälsa är ofta kopplade till livet som sådant eller till arbetet med stress, för lite sömn, relationsproblem, sorg, dålig ekonomi och för lite motion. Tänk därför på att diskutera olika potentiella faktorer bakom tillståndet.

Utesluta andra bakomliggande somatiska och psykiska åkommor

Det är ovanligt med trötthet som isolerat symtom – tröttheten är ofta en normal kroppslig reaktion på sömnbrist, stress eller fysisk ansträngning. Det är dock viktigt att utesluta andra bakomliggande orsaker, t.ex. läkemedelsbiverkningar eller andra somatiska eller psykiska åkommor.

Uppmuntra till fortsatt sysselsättning och, om aktuellt, kontakt med arbetsgivare och arbetskamrater

Eftersom tillståndet kan ha psykiska orsaker är det extra viktigt att patienten inte isolerar sig. Studier tyder på att fortsatt kontakt med arbetsgivare och kolleger är gynnsamt. Tänk därför på att uppmuntra till bibehållen kontakt samt till någon form av arbete. Uppmuntra också till andra sociala aktiviteter samt daglig motion, till exempel 30–45 minuters promenad i snabb takt.

Behandling som inkluderar viss specifik fysisk aktivitet ger 20–30 % bättre smärtlindrande effekt

Åtgärder

Rehabsamordning och plan för återgång i arbete, i samverkan med närstående, vårdgivare, arbetsgivare och Försäkringskassan

Om inga orsaker hittas till besvären bör patienten anmodas återkomma vid eventuell försämring. Rehabkoordinator bör kontaktas i ett tidigt skede vid risk för långvarig sjukskrivning. Rehabkoordinatorn kan börja utreda arbets- och livssituation samt koordinera samverkan med arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten. Det är viktigt att kartlägga frågor kring social situation som våld i nära relation, missbruk, ekonomisk situation, hinder och möjligheter att återgå i arbete samt livsstil (kost, motion m.m.).

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och Försäkringskassan

Vid kroniskt trötthetssyndrom: KBT (kognitiv beteendeterapi) i kombination med GET (gradvis ökad träning)

Vid kroniskt trötthetssyndrom tros kognitiv beteendeterapi (KBT) i kombination med gradvis ökad träning (GET) ge en positiv effekt. GET (Graded Exercise Therapy) innebär att behandlare och patient gemensamt sätter upp träningsmål – ofta startar man med lätt aerobisk motion (som kan vara en promenad). GET går ut på att man håller sig till sin träningsplan, varken mer eller mindre, oavsett om man har en bra eller dålig dag.

Utförs med hjälp av: Vårdgivare eller företagshälsovård alt. annan specialistmottagning

Arbetsanpassning med omfördelning av arbetsuppgifter eller omplacering, via arbetsgivare och ev. företagshälsovård

Långvariga besvär är ofta förknippade med riskfaktorer på arbetsplatsen. Det är därför viktigt att patientens arbetsuppgifter utreds noga eftersom det kan krävas arbetsanpassning för att eliminera riskfaktorer. Observera att arbetsrelaterade stressfaktorer, som till exempel dåliga relationer, kan förvärra besvären; i de fall reaktioner utlösts av svårlösta konflikter rekommenderas konflikthantering. Arbetsgivaren ska utreda vilka arbetsuppgifter som arbetstagaren/patienten kan utföra trots sin nedsatta arbetsförmåga samt vad arbetsgivaren kan göra – inom ramen för vad verksamheten tillåter – för att underlätta rehabilitering och återgång i arbete. Ibland krävs deltidssjukskrivning i väntan på arbetsgivarens utredning om vad som kan underlätta rehabilitering genom olika former av arbetsanpassning. Att byta arbetsplats kan också bli aktuellt om problemen kvarstår.

Utförs med hjälp av: Arbetsgivare och ev. företagshälsovård

FaR med smärtlindring, rådgivning och träningsprogram, via fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Fysioterapeut

Akupunktur för smärtlindring via naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Naprapat, kiropraktor eller fysioterapeut

Beteendemedicinsk behandling i kombination med fysisk träning, via vårdcentral eller fysioterapeut

Utförs med hjälp av: Vårdcentral eller fysioterapeut

Källor

Statistik

Hjälpte informationen på sidan dig?



Tack för att du hjälper oss!